En framtid utan barn?

Funkar politiska åtgärder för att öka barnafödandet? Ligger det kulturella eller ekonomiska faktorer bakom att färre skaffar barn. Martin Kolk, demograf och forskare vid IFFS var med i Kulturnyheterna special nyligen, ett avsnitt med titeln "En framtid utan barn". Bland annat berördes orsakerna till dagens låga barnafödande i stora delar av världen. 

- Det som är lite speciellt nu är att vi ser en bred nedgång i nästan alla rika länder samtidigt. Förut har det varit uppgångar och nedgångar i enskilda länder, men inte så här brett över hela världen, sa Martin Kolk. 

En potentiellt negativ konsekvens av lägre barnafödande är att åldersfördelningen i samhället gör att det blir färre yngre som ska försörja en större grupp äldre. 

- Om vi ser en nedgång som tidigare inträffat flera gånger där barnafödandet sjunker under fem till tio år blir konsekvenserna ganska små. På kort sikt kan det förstås uppstå problem på kommunnivå med att dimensionera förskolor och skolor rätt. Om vi däremot är på väg mot en situation med permanent lägre barnafödande får vi en obalanserad åldersstruktur som kommer att sätta press på socialförsäkringssystem och pensioner, sa Martin Kolk. 

De politiska åtgärderna för att öka barnafödandet runt om i världen är många. Från en "befruktningens dag" (Ryssland), till mysfredagar på badhus (Sollefteå). Funkar sådana här åtgärder? Kanske inte, men att en stor bred familjepolitik med föräldraförsäkring och barnbidrag har effekt, är tydligt.

- Generellt fungerar familjepolitik för att för att hålla uppe barnafödandet. Jämför man Sverige med till exempel Italien och Sydkorea som inte har lika generösa system så har vi betydligt högre barnafödande. Om man skulle räkna ihop alla åtgärder i Sverige så har jag sett beräkningar på att vi är uppe i ungefär två miljoner kronor per barn. Detta är ju en helt annan storleksordning än sådana åtgärder som i Sollefteå kommun. Ser man på det så är det inte överraskande att sådana åtgärder inte får effekt, sa Martin Kolk. 

Orsakerna bakom det lägre barnafödandet är inte klarlagda, och antagligen är det många olika samverkande orsaker. Men Martin Kolk tror att det mer handlar om kultur än ekonomi. 

- Att det är en bred nedgång i många länder lite oberoende av ekonomiska faktorer tyder på kulturella förklaringar. En aspekt är att fler vill ha barn när allt annat har hamnat på plats i livet. Man ska redan ha karriär, pengar och ett stabilt förhållande. Barnafödandet är som högst i de grupper som har det bäst ställt och lägst i grupper med låga inkomster. Så var det inte riktigt förr. Då skaffade människor barn under fler omständigheter än idag, säger Martin Kolk. 

Trots att färre människor kan skapa problem på sikt, tycker Martin Kolk att vi inte ska vara allt för oroliga redan nu.

- Vi går nog mot ett samhälle där något färre får barn. Men jag tycker att vi går händelserna i förväg lite grann. Prognoserna är ändå att både världens och Sveriges befolkning kommer att fortsätta växa under lång tid. Vi behöver inte ha någon omedelbar panik. 

Se avsnittet: En framtid utan barn