Dödsfilosofi och förbryllande fall av skada
Trots att en handling kan kännas fel, är det ibland förvånansvärt svårt att förklara varför den är det. Ett exempel är vid kollektivt handlande, såsom utsläpp av växthusgaser: Allas bilkörning orsakar skada, men samtidigt verkar just min bilresa imorgon spela en försumbar roll för slutresultatet. Har jag ändå moraliska skäl att avstå? I avhandlingen ”Puzzles of harm” tar filosofen Andrea Asker sig an de moraliska övervägandena i detta och flera andra “förbryllande fall av skada”.
Vad är ett förbryllande fall av skada?
-- Ett exempel är när en person gör något litet, men som tillsammans med andras små likadana handlingar orsakar stora skador. Problemet är att det är svårt att peka på vad som är fel med vad just du gör. Men ändå känns det som att det finns ett moraliskt skäl.
Vad kommer du fram till?
-- Att det inte finns någon heltäckande teori som anger skäl som är tillämpbara i alla tänkbara fall. Jag menar att skälen måste uppfylla tre kriterier: att de är starka nog, att de ska finnas vid varje slags fall, och att de ska ha att göra med det dåliga utfallet. Jag kommer fram till att det inte finns någon teori som lyckas med alla dessa tre kriterier.
Vad betyder det för mitt bilkörande?
-- I just detta fall kan man tänka sig, åtminstone i teorin, att det finns en chans att min bilresa faktiskt gör skillnad. Och om den förväntade skadan är tillräckligt stor, till exempel en översvämning, så räcker det med att den chansen är väldigt liten för att jag ska ha skäl nog att avstå. Det finns ofta goda skäl i varje specifikt fall, men enligt mig ingen helhetsteori som täcker varje tänkbart fall av skada vid kollektivt handlande.
Förutom bilkörning och klimat skriver du också om förtryck som en kollektiv handling och att en handling som ingår i ett system av förtryck, är värre än exakt samma handling som inte ingår i ett sådant system. Kan du förklara detta närmare?
-- Jag argumenterar för att förtryck är en kollektiv kontext och att detta därmed gör handlingen värre än annars. I så fall är en handling som är en del av förtryck av en social grupp, till exempel kvinnor, åtminstone i denna bemärkelse värre än en annars moraliskt likvärdig handling. Sedan får man tillämpa valfri teori om exakt varför, kanske gör varje förtryckande handling förtrycket av gruppen som helhet lite värre eller så är det moraliskt relevant i sig självt att handlingen är en del av den mängd handlingar som utgör förtryck, även om ingen enskild handling gör skillnad.
Ett annat förbryllande fall av skada handlar om skador som orsakas av något som händer efter döden. Kan man verkligen skadas av något sådant?
-- Säg att min sista önskan är att bli kremerad, men i stället blir jag begravd. Vissa menar att jag skadas av detta, även medan jag lever. Jag säger inte så mycket om huruvida detta är rimligt eller inte, utan antar att det är rimligt nog. Men jag tar upp ett problem med detta synsätt som uppstår om någon ändrar sig medan de är i livet. Det verkar konstigt att jag kan bli skadad av att bli begravd efter att jag dött, om det var det som var min sista önskan, även om jag tidigare i livet hade en annan önskan. Teorin måste kunna hantera att en person ändrar sig.
Sista artikeln i avhandlingen handlar om vissa pessimistiska synsätt inom filosofin som hävdar att livet på det stora hela är negativt och att det därför vore bättre för en person att inte bli till över huvud taget. Vad har du att säga om dessa synsätt?
-- Filosofer har kritiserat detta synsätt eftersom det verkar leda till slutsatsen att det vore bättre för existerande personer att dö, än att fortsätta leva. Jag har tittat på om dessa synsätt faktiskt leder till den slutsatsen. Jag kommer fram till att det stämmer, men det betyder ändå inte att man bör ta sitt liv. Det finns andra moraliska överväganden att beakta – till exempel hur ens död skulle påverka efterlevande, eller att ens död kan orsaka förluster för samhället om man har viktiga projekt i livet.
Du beskriver ditt fält som ”dödens filosofi” – vad är dödens filosofi och vilka frågor innefattas i detta.
-- Dödens filosofi är brett och berör generellt normativa frågor om döden, till exempel om döden dålig för den som dör och i så fall varför? Vid vilken tidpunkt är döden dålig för den som dör? Kan sådant som händer efter en persons död skada den personen? Kan man säga att det är bättre eller sämre för en person att inte existera än att existera? Skulle ett odödligt liv kunna vara bra för den som lever det? Har varje person en rättighet att dö?
Andrea Asker försvarade sin avhandling den 5 juni 2025. Läs mer om avhandlingen här: https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1951508&dswid=8196
