Utrikes födda kvinnor är dubbelt missgynnade på arbetsmarknaden, med sämre utfall än både inrikes födda kvinnor och utrikes födda män. Exkludering från arbetsmarknaden är negativt för både individen och samhället i stort. För utrikes födda kvinnor, som ofta redan befinner sig i en utsatt situationen i samhället i övrigt, blir exkludering från arbetsmarknaden särskild svår. Dessvärre är integrationspolitik ofta utformad med utrikes födda män i åtanke, medan jämställdhetspolitik har inrikes födda kvinnor som målgrupp. Detta kan leda till att politiska beslut försämrar situationen ytterligare. Det är därför oerhört viktigt att förstå orsakerna bakom att utrikes föddas kvinnors är missgynnade på arbetsmarknaden och hur man kan utforma politik som motverkar situationen.
Detta projekt har som mål att undersöka utrikes födda kvinnors arbetsmarknadssituation i Europa. Tidigare forskning har framför allt pekat på tre förklaringar:
- kultur och normer kopplade till arbete och kön;
- institutioner som påverkar möjligheter och incitament;
- humankapital (kunskaper och färdigheter) hos individer.
Ett problem med tidigare forskning är dock att den ofta betraktar bara en förklaring åt gången vilket leder till ofullständig förståelse. Detta projekt kombinerar därför förklaringar kopplade till kultur, institutioner och humankapital genom användning av data kopplad till ursprungsländer, mottagarländer och individer.
Projektet omfattar tre studier som undersöker hur användning och värdering av, samt investering i humankapital påverkas av kultur och institutioner. Projektets komparativa design, där utfall i flera europeiska länder jämförs med varandra, möjliggör en bättre förståelse för vilka förklaringar som är generellt giltiga och hur nationell politik påverkar arbetsmarknadsutfall. Projektet kommer att bidra till både kunskap och integrationspolitik som gynnar utrikes födda kvinnor och samhället som helhet.
