Detta projekt behandlar aerosol-inducerad ökning av moln-reflektion, så kallad Marine Cloud Brightening (MCB), som metod för att motverka effekterna av klimatförändringar. Målet med forskningen är att bedöma fysikalisk, etisk och politisk genomförbarhet och rimlighet för en sådan strategi. Forskningen är främst baserad på fysikalisk klimatvetenskap, men använder utöver det ett unikt tvärvetenskapligt angreppssätt, och projektet är utformat för att genomgående involvera filosofiska och socio-politiska perspektiv. På så sätt överbryggar vårt program avståndet mellan naturvetenskap och human- och samhällsvetenskap i frågan om avsiktlig klimatpåverkan.
Aerosoler är viktiga för molnbildning, och med ökad mängd partiklar kan molnen få fler och mindre droppar, och därmed bli mer reflektiva och ha en mer avkylande effekt på klimatet. Detta är grunden för idén om avsiktlig ökning av moln-reflektion genom tillförsel av aerosoler: i regioner där molnen är känsliga för aerosolperturbationer, såsom subtropiska marina stratocumulus-områden, skulle mer reflektiva moln kunna minska den totala mängden sol-energi som absorberas av klimatsystemet och tillfälligt begränsa den globala uppvärmningen.
Vi kommer att kombinera klimatmodellering med analys av satellitdata, och använda redan förekommande aerosol-variationer som analogier för avsiktlig ändring av moln-egenskaper. Vi kommer att undersöka vad som krävs för en robust modell-representation av MCB och dess effekter, samt bredda underlaget för riskbedömning genom att se på interventioner av olika magnitud, med olika geografisk fördelning och jämfört med olika bakgrundsscenarier. Vi kommer särskilt att fokusera på kontrasten mellan avsiktliga effekter på temperatur och bi-effekter på atmosfärens cirkulation och nederbördsfördelning. Analysen av politisk styrning kommer att undersöka de samhälleliga effekterna av de fysikaliska osäkerheterna, och den etiska analysen kommer att belysa ramarna för risk-bedömning och beslutsfattande under stor osäkerhet.
De olika disciplinära perspektiven förväntas inte bara komplettera varandra utan också leda till synergier. Vi förväntar oss att kunna ge en mer komplett bakgrund mot vilken potentiella risker och förtjänster med MCB kan utvärderas. Detta kommer att ge en grund för framtida samhällsdebatt och beslut om strategier för att motverka klimatförändring.
IFFS är projektpartner i detta projekt som har sitt säte på Stockholms universitetet där också projektledaren Frida Bender finns.
