På väg mot ett nytt forskningsprogram
Ny VD – ny forskningsinriktning. Så ser verksamheten ut på Institutet för framtidsstudier. Det innebär att den nu tillträdde VD:n Gustaf Arrhenius även kommer att agera forskningsledare och just nu filar på det forskningsprogram som kommer att styra verksamheten de närmsta åren.
Forskningsprogrammet kommer att godkännas formellt av styrelsen först i februari, men Gustaf har kommit långt i sina tankar om dess innehåll. I en intervju med tidskriften Universitetsläraren berättar han för Gunnel Åhlander om planerna.
Av de nu planerade fem delarna i programmet är den första den kanske mest självklara. Den handlar om framtida generationer och om det ansvar vi har gentemot de som ännu inte finns. Det är ett område som Gustaf redan är känd för att uppehålla sig vid. Ämnet har fått ökad aktualitet på senare år i samband med klimatfrågan men det är egentligen många politiska beslut som t.ex. påverkar storleken på en befolkning.
– Huvudfrågan är hur man ska värdera framtida liv och deras välfärd i våra beslut, en fråga som har en direkt koppling till exempelvis klimatförändring, överbefolkning, utrotning av djurarter och människosläktets överlevnad. Vilka institutionella förändringar krävs för att vi ska kunna hantera vårt ansvar mot framtida generationer?
Framtida generationer berörs även av en annan del i forskningsprogrammet som handlar om demokrati för det 21:a århundradet. Här problematiseras det faktum att allt fler länder visserligen rör sig mot ett mer demokratiskt styrelseskick men att demokratin samtidigt på många håll hotas av icke-valda organ som övernationella institutioner och multinationella företag. Det handlar också om vilka som egentligen ska delta i beslut för att det ska kunna betraktas som demokratiskt.
– Vi måste ställa grundläggande frågor om omfattningen och gränserna för demokratiskt styre. Vilka frågor bör beslutas demokratiskt? Kan framtida människors intressen representeras bättre i den nuvarande demokratiska ordningen? Vem ska ha rätt att delta i vilka beslutsprocesser?
En tredje del handlar om den teknologiska utvecklingen och hur den påverkar människans framtid. Det gäller framför allt den teknologi som påverkar vår biologi, teknologi som påverkar våra fysiska, kognitiva och affektiva förmågor, som t.ex. artificiell intelligens och nanoteknologi. Det handlar också om hur vi ska kunna räkna på riskerna med den teknologi vi vill använda.
– Vi kommer säkert att leva friska och hälsosamma liv mycket längre än vad vi gör i dag och det kommer att innebära stora förändringar om vi kan stoppa åldrandet. Vad sker med pensionerna? Jobben?
I intervjun nämns även två ytterligare delar ur ett kommande forskningsprogram. En av dem handlar om diskriminering, sexism och rasism och knyter delvis an till forskning som påbörjades vid institutet under förra vd:n Peter Hedström. Det handlar bland annat om hur vi bör förstå och förhålla oss till begrepp som ras och etnicitet, och om hur fördomar och stereotyper uppstår och reproduceras.
Den femte delen i forskningsprogrammet rör konkurrens och dess konsekvenser. Här kommer man att göra en djupdykning i vad konkurrens egentligen är och hur den påverkar t.ex. organisationer, professioner och innovationer.
Forskningsprogrammet kommer att engagera forskare från såväl humanistiska som samhällsvetenskapliga discipliner och omfatta samarbeten med andra forskningsinstitutioner. De olika delarna kommer att presenteras mer utförligt här på webbplatsen under våren 2015.
Läs hela intervjun i Universitetsläraren 11/2014, s. 24–27 (pdf)
