Demonstration

Sekvenser under demokratiseringsprocesser

Varför lyckas vissa demokratiseringsförsök och andra inte? Vi försöker identifiera vilka händelseförlopp som leder till full, stabil demokrati och vilka som slutar i bakslag.

Varför lyckas vissa demokratiseringsförsök medan andra misslyckas? Hur kommer det sig att vissa länder blir stabila demokratier medan andra dras med efterhängsna problem? Den vetenskapliga litteraturen är full med olika hypoteser och tänkbara förslag på svar, men inga empiriska analyser har kunnat slå fast konsekventa orsakssamband. Problemet att slå fast kausalitet är generellt inom samhällsvetenskaperna eftersom kontrollerade experiment i den här typen av situationer är i det närmaste omöjliga.

Projektet är ett ”evolutionärt” projekt som syftar till att formulera metoder för att beskriva sekvenser av händelser på ett sätt som gör att frågor om kausalitet hamnar i nytt ljus. För att åstadkomma detta har projektet lånat in tänkande från evolutionsbiologin och formulerat ett antal metoder anpassade för data från Varieties of Democracy-projektet (V-Dem). Så här långt har det multidisciplinära samarbetet varit högst fruktbart, och ett batteri med nya angreppssätt har publicerats, liksom har den första applikationen av dessa.

Men målen med det mångvetenskapliga projektet har ännu inte uppnåtts, utan det behövs fortsatt forskning. För det första måste de metoder som redan presenterats sättas på mer stabil statistisk grund för att gå från att vara deskriptiva till att bli genuint hypotestestande. För det andra finns det stort utrymme för fortsatt kreativitet i att konstruera ytterligare metoder, framförallt med inspiration från metoder som används för att analysera värd-parasit-system. Slutligen finns det en rad angelägna applikationer av metoderna på demokratiseringsprocesser där de kan bringa nya insikter.

Projektet syftar således till att öka förståelsen av vilka försök till demokratisering som lyckas och vilka som misslyckas genom att exempelvis identifiera sekvenser som leder till full, stabil demokrati och vilka som slutar i bakslag. Här finns möjligheten att det är endogena faktorer (politiska reformsekvenser) som är avgörande, alternativt exogena faktorer som ekonomi eller handel.

Svar på frågor som dessa skulle göra det möjligt för rådgivare samt både nationella och internationella aktörer att se var stöd bäst gör nytta. Här kan det till exempel handla om att stärka medias frihet, ge domstolsväsendet större oberoende, stötta partisystemet, eller att säkerställa röstningsförfarandets integritet. Detta gör att projektet har både akademisk relevans och politisk angelägenhet. Varje år spenderas miljoner på att stötta demokrati runt världen med väldigt lite evidens för vilken sort stöd som gör störst skillnad.

Tidsplan

2018-2020

Projektledare

Patrik Lindenfors Docent i zoologisk ekologi

Övriga projektmedlemmar

Finansiär

Marianne and Marcus Wallenberg Foundation