Genomfört: Kulturell variation i synen på normbrytare och informella straffare

I mänskliga samhällen upprätthålls sociala normer av att individer informellt straffar varandra för normbrott. Men hur ser samhället egentligen på sådana informella straffare?

Det är väl fastslaget att sociala normer påverkar människors beteende, och att de varierar över tid och mellan kulturer. Det finns numera ett stort intresse för kulturella skillnader i normer och värderingar, såväl som dess konsekvenser. Men den vetenskapliga förståelsen för dessa frågor är begränsad. Det finns ett uppenbart behov för mer teoretisk och empirisk forskning för att förbättra vår förståelse för varför sociala normer varierar, hur kulturella skillnader upprätthålls och varför normer förändras.

Det har ofta antagits att normsystem påbjuder individers informella straffande, eftersom det kan förbättra gruppers samarbetsförmåga. En preliminär studie har dock funnit att i vissa, men inte alla, kulturer har både normbrytare och informella straffare dåligt rykte.

I detta projekt ställer vi upp nya hypoteser kring hur kulturell variation i synen på normbrytare och straffare dels kan relateras till samhällens grad av individualism och upplevda hot, dels kan förutsäga hur snabbt normer kan förändras i olika samhällen och vid invandring till ett nytt land. Dessa hypoteser angrips i en serie korskulturella studier med en kombination av metoder från kulturpsykologi, socialpsykologi och beteendeekonomi samt tidsserieanalys av sociologiska data på normer i olika länder.

Projektet kommer att lämna flera bidrag:

  • En uppsättning robusta mått på hur normbrytare och informella straffare uppfattas i ett stort antal länder.
  • En demonstration av kulturens påverkan på hur normer upprätthålls.
  • Ett empiriskt svar på huruvida sociala normer, hos invandrare och i samhällen i stort, utvecklas olika beroende på hur informella straffare uppfattas.

Detta är högaktuella ämnen i en värld som bara blir mindre och mindre och som bryr sig alltmer om kulturella skillnader. Projektet genomförs av ett internationellt forskarlag där flera världsledande forskare ingår.

Tidsplan

2018-2022

Projektledare

Kimmo Eriksson Professor i matematik/tillämpad matematik

Övriga projektmedlemmar

Finansiär

Riksbankens Jubileumsfond