Projektet undersöker hur artificiell intelligens omformar den demokratiska styrningens struktur och normativa grundvalar, med särskilt fokus på den offentliga förvaltningens roll. Det utvecklar ett teoretiskt ramverk för att förstå hur AI-medierat beslutsfattande omfördelar auktoritet inom staten och under vilka villkor sådana system kan betraktas som demokratiskt legitima.
Projektets kärnbidrag är begreppet "distribuerat handlingsutrymme", vilket omtolkar administrativ auktoritet som spridd över flera styrningsnivåer, inklusive teknisk infrastruktur, systemdesign, rättsliga avgöranden och mekanismer för medborgerlig prövning. Detta ramverk möjliggör en systematisk analys av hur AI-system omkonfigurerar traditionella konstitutionella arrangemang och relationen mellan demokratiska institutioner och byråkratisk expertis.
Projektet kombinerar normativ politisk teori med empiriskt informerad analys av AI-användning inom offentlig förvaltning. Det utvecklar argument om den professionella byråkratins konstitutionella funktion som en epistemisk kontrollmekanism inom demokratiska system och undersöker hur denna funktion förändras under förhållanden av ökad automatisering. Genom att knyta an till pågående empirisk forskning om AI:s användning i offentlig sektor prövar och vidareutvecklar projektet sina teoretiska anspråk.
