Digitaliseringen av offentligheten har inneburit nya utmaningar för demokratiska samhällen. Inte minst har vi sett hur demokratiska processer som allmänna val hotas av vilseledande information, extremistiska åsikter och attacker på politiska motståndare. Detta har lett till att demokratiska stater i en allt ökande utsträckning har börjat reglera digitala plattformar genom att lagstifta kring exkludering av användare och innehåll. Samtidigt vet vi väldigt lite om hur vi på detta sätt skyddar demokratin från aktörer som hotar den, utan att samtidigt underminera demokratiska normer och principer.
Projektets syfte är att undersöka hur demokratiska stater valt att reglera vad som kan publiceras på digitala medieplattformar, vad som kan förklara skillnader i dessa olika typer av regleringar, samt vilka de demokratiska konsekvenserna blir. I en första del ska existerande nationella regelverk kartläggas, liksom de faktorer och mekanismer som förklarar varför demokratiska stater utformar olika regelverk för digitala offentliga arenor. I projektets andra del undersöks hur nationell lagstiftning formar inkludering och exkludering på plattformarna genom att systematiskt kartlägga mönster i uteslutning av innehåll och användare på plattformarna. Slutligen ska demokratiteoretiska verktyg utvecklas som ska appliceras i en analys av i vilken utsträckning existerande regleringar är i linje med demokratiska normer och principer.
Projektets resultat är relevant inte bara för teoretisk och empirisk forskning om hur det offentliga samtalet kan bidra till en fördjupning av demokratin, utan också för beslutsfattare och myndigheter som arbetar med digital desinformation och skadlig påverkan.
Projektet drivs från Stockholms universitet med Ludvig Norman som projektledare.
