Datum: 26 mars 2026
Tid: 09:00-12:00
Internationell halvdagskonferens vid Institutet för framtidsstudier
Kryonik – på engelska cryonics – innebär att människor bevaras i extrem kyla efter döden i hopp om framtida medicinsk återupplivning.
Metoden innebär att en person, efter att döden har fastställts enligt gällande medicinska kriterier, kyls ned till mycket låg temperatur för långsiktig bevaring.
Det finns i dag ingen vetenskaplig evidens för att människor kan återupplivas efter kryonisk bevaring.
Samtidigt erbjuds kryonisk bevaring redan av organisationer i Europa, bland annat i Tyskland och Schweiz. Därutöver finns etablerade organisationer i Nordamerika, såsom Alcor Life Extension Foundation, som tar emot kunder från flera länder.
En fråga som ofta ställs är därför: är kryonik lagligt i Sverige – och hur skulle lagstiftning, tillsyn och ansvar fungera om verksamheten etablerades här?
Kryonik är därför inte enbart en hypotetisk idé. Den väcker redan frågor för medicin, lagstiftning, försäkringar och samhällsinstitutioner.
Vad händer om en svensk patient dödförklaras på ett sjukhus och familjen begär att kroppen ska transporteras till ett kryonikföretag?
Den typen av situation aktualiserar frågor om dödsdefinition, ansvar, tillsyn och konsumentskydd.
Institutet för framtidsstudier samlar forskare, filosofer och praktiker för att analysera kryonik som en framväxande policyfråga i skärningspunkten mellan medicin, etik, juridik och institutionell styrning.
OBS! Konferensen hålls på engelska.
Anders Sandberg, fil.dr
Forskare med inriktning på framtidsteknik, existentiella risker och långsiktiga samhällsfrågor.
Patrick Linden, lektor i filosofi
Geneva College of Longevity Science. Författare till Mot döden – en radikalt livsbejakande filosofi.
James Arrowood, vd
Alcor Life Extension Foundation
Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik
Lunds universitet
Ole Martin Moen, professor i filosofi
OsloMet – Storbyuniversitetet
Francesca Minerva, universitetslektor i moralfilosofi
Università degli Studi di Milano (deltar digitalt)
João Pedro Magalhães, professor i molekylär biogerontologi
University of Birmingham (deltar digitalt)
Inledning – Gustaf Arrhenius
Institutets perspektiv och inramning av dagens samtal.
Keynote – Anders Sandberg
Kryonik som systemfråga inom medicin, teknik och institutioner.
Seriesamtal – James Arrowood och Göran Hermerén
Etablering av kryonik – etik, ansvar, marknadsföring och konsumentskydd.
Publikfrågor
Paus
Seriesamtal – Francesca Minerva (digital) och Ole Martin Moen
Personstatus, experimentell behandling och etiska gränser.
Seriesamtal – Anders Sandberg och João Pedro Magalhães (digital)
Longevity och systemeffekter.
Samlad diskussion – Tre policyfrågor
Avslutande syntes – Patrick Linden
Dödens gräns i ett samhälle där kryonik tas på allvar.
Publikdialog och frågor
Kryonik innebär nedfrysning av människor efter att döden har fastställts enligt medicinska kriterier.
Kroppen eller hjärnan bevaras genom kryopreservering vid cirka –196 °C för mycket lång tids lagring.
Syftet är att i framtiden, om medicinsk teknik utvecklas, kunna återställa funktioner som i dag är oåterkalleliga.
Kryonik skiljer sig från traditionell begravning eller kremation eftersom bevarandet sker med framtida medicinsk intervention som uttalat syfte.
Även om återupplivning aldrig skulle bli möjlig väcker praktiken juridiska och regulatoriska frågor.
Hur relaterar kryonik till kriterier för fastställande av död?
Hur skulle ett avtal om kryonisk bevaring bedömas enligt svensk rätt?
Hur påverkas begravningslag, hälso- och sjukvårdslag samt konsumentskydd?
Vilken tillsynsmyndighet skulle ha ansvar för en kryonikverksamhet i Sverige?
Kan livförsäkring användas för att finansiera kryonik i Sverige?
Hur påverkas riskbedömning och rättsverkningar vid dödsfall?
Vilka regulatoriska oklarheter uppstår?
Kryonik aktualiserar flera institutionella gränsfrågor i moderna samhällen.
Konferensen syftar inte till att förespråka eller avfärda kryonik, utan till att skapa begreppslig och regulatorisk klarhet.
Det finns i dag ingen särskild reglering. Frågan är hur befintlig lagstiftning skulle tillämpas.
Det finns i dag ingen evidens för att en människa kan återupplivas efter kryonisk bevaring.
I vissa länder används livförsäkring som finansieringsmodell. Hur detta skulle bedömas inom svensk rätt är oklart.