Befolkningen är framtiden

Befolkningens åldersfördelning är avgörande såväl för de tillgängliga resurserna som vilka behov som behöver tillfredställas. Detta kan användas för att klargöra vilka framtider vi kan välja och vad d

När använder vi artificiell intelligens (AI) och vad innebär det?

En effekt av coronakrisen är att alltfler både arbetar och träffas online. Redan innan krisen använde 78 procent internet i arbetet. Dock uppgav bara 16 procent att de nyttjade AI där. Detta tyder på

Hur arbetstagare kan skapa arbetsplatssegregering. Intervju med Moa Bursell och Fredrik Jansson

När man pratar om segregering av arbetsplatser riktas ljuset lätt mot arbetsgivaren och kanske framför på det sätt en verksamhet rekryterar sina anställda. Men så länge det finns rörlighet på arbetsma

Offentliga samtal: Vad händer när de rika blir rikare?

Forskarna Daniel Waldenström och Agneta Berge samt en panel bestående av Lisa Pelling, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé, Mattias Svensson, liberal skribent, författare och debattör och Gabriel

Det hotade universitetet

Idén om att toppstyra universiteten vinner alltmer mark i förhoppning om ökad kreativitet, ekonomisk tillväxt och innovation. Detta trots att de framgångar som forskningsuniversiteten har skördat de s

Etik och politiska beslut om vården - Erika Falkenström

De förändringar av hälso- och sjukvårdens ledning och styrning som har genomförts på senare år har i alltför liten utsträckning baserats på etiska hänsynstaganden och principer. Den här föreläsningen

Offentliga samtal: Tolerans, till vilket pris?

Det finns studier som pekar ut Sverige som ett av världens mest toleranta länder och tolerans betraktas ofta som en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Men vad menas egentligen med to

Forskningens mörkerär en bok om rädslan för att misslyckas och om de negativa känslornas betydelse för forskning och skrivande. Rädsla, ilska, ångest, leda, självförakt är inget en forskare kan eller Om detta skriver Stefan Svallfors, professor i statsvetenskap, i boken Forskningens mörker. Om svarta känslor och konsten att vara lagom rädd som är den avslutande delen i en trilogi om forskandets och det intellektuella livets mänskliga villkor.Kom och lyssna till Stefan Svallfors i ett samtal med Li Bennich-Björkman, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och fira boken med ett kortare mingel på Institutet för Framtidsstudier.

Offentliga samtal: Har vi blivit mer faktaresistenta?

(OBS! Bilden kommer när första talaren kommer upp på scen.) Varför pratas det så mycket om faktaresistens idag? Produktionen och tillgängligheten av kunskap har aldrig varit större än idag. Vi har he

Det finns studier som pekar ut Sverige som ett av världens mest toleranta länder och tolerans betraktas ofta som en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Men vad menas egentligen med to, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Tolerans är en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Trots detta missuppfattas toleransbegreppet ofta i både politiska och vetenskapliga diskussioner, både avsiktligt och oavsiktligt. Hur formar egentligen individers tolerans och varför kan individuella rättigheter anses som viktigare än grupprättigheter i en värld där den politiska toleransen hotas? Om detta handlar Sten Widmans presentation. , professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. När människor dras till våldsbejakande islamitisk extremism bottnar oftast lockelsen i andra faktorer än religiösa visar djupintervjuer med återvändare. Samtidigt används religiösa legitimitetsgrunder hos de som ansluter sig till våldsbejakande extremism. Hur långt bör det demokratiska samhällets tolerans sträcka sig, ska dessa tankegångar ses som religiösa tolkningar bland många andra så länge de inte har omsatts i handling?, fd lärare och grundare av Toleransprojektet, Segerstedtinstitutet , Generalsekreterare vid World Values Survey. , projektkoordinator på Myndigheten för stöd till trossamfund Folke Tersman