Det finns studier som pekar ut Sverige som ett av världens mest toleranta länder och tolerans betraktas ofta som en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Men vad menas egentligen med to, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Tolerans är en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Trots detta missuppfattas toleransbegreppet ofta i både politiska och vetenskapliga diskussioner, både avsiktligt och oavsiktligt. Hur formar egentligen individers tolerans och varför kan individuella rättigheter anses som viktigare än grupprättigheter i en värld där den politiska toleransen hotas? Om detta handlar Sten Widmans presentation. , professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. När människor dras till våldsbejakande islamitisk extremism bottnar oftast lockelsen i andra faktorer än religiösa visar djupintervjuer med återvändare. Samtidigt används religiösa legitimitetsgrunder hos de som ansluter sig till våldsbejakande extremism. Hur långt bör det demokratiska samhällets tolerans sträcka sig, ska dessa tankegångar ses som religiösa tolkningar bland många andra så länge de inte har omsatts i handling?, fd lärare och grundare av Toleransprojektet, Segerstedtinstitutet , Generalsekreterare vid World Values Survey. , projektkoordinator på Myndigheten för stöd till trossamfund Folke Tersman

Offentliga samtal: Tolerans, till vilket pris?

Det finns studier som pekar ut Sverige som ett av världens mest toleranta länder och tolerans betraktas ofta som en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Men vad menas egentligen med to

Att förstå korruption, seminarium med Bo Rothstein

Korruption utgör ett allvarligt hot mot välstånd, demokrati och välbefinnande, och de empiriska bevisen för dess skadliga effekter på samhället bara växer. Det har dock visat sig vara väldigt svårt at

2023:3. Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi. Abstract Trots nästan dagliga nyhetsrapporteringar som pekar på motsatsen har det totala våldet per capita i Sverige inte ökat sedan början av 2000

På senare tid har fler beskrivit Sverige som ett land i kris. Inte sällan kopplas krisen till svensk integrationspolitik. Samtidigt får vi rapporter om att mycket överlag har blivit bättre i dagens Sv

Offentliga samtal: Berikas eller utarmas det svenska språket?

Språkutveckling, invandring och internationalisering Ibland får vi läsa att det svenska språket är hotat. Det kan röra sig om engelskans inflytande på bekostnad av svenskan, ungdomens slangord och b

The new inequality and the redistributive politics that disappeared

Professor Keith Banting har studerat den nya ojämlikheten i Kanada – framförallt dess politiska inramning och vilken betydelse den har för fördelningspolitiken. Han lyfter tre förståelser av den växan

Almedalen 2018: Sverigedemokraternas väljare - vilka är de?

På några få år har Sverigedemokraterna vuxit till att bli ett av Sveriges största riksdagspartier men mycket är fortfarande okänt om deras väljare. Hur – och i vilken utsträckning – skiljer sig Sverig

AI och makten över besluten

Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer. Automatiserade processer kan numera till exempel avgöra vilken skola dina barnhamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller in

Offentliga samtal: Hur påverkar de starka berättelserna oss?

I seminarieserien Offentliga samtal – forskare möter praktiker bjuder vi in två forskare som presenterar sina resultat kring ett aktuellt ämne, för att sedan möta praktiker i ett samtal inför publik.