Hur går det för våra unga vuxna?

Vad gör unga vuxna i 19–20-årsåldern i Sverige idag? Vem arbetar, vem studerar och vem går arbetslös? Hur ser deras levnadsvillkor ut, hur trivs de med sin situation, och hur ser de på sin framtid?

Arbetsrapport 2011 nr. 13 Hur kan vi organisera och finansiera äldreomsorgen i framtiden med en åldrande befolkning? Den tyska äldreomsorgsförsäkring som infördes 1995/96 utgör ett intressant alternati

Almedalen 2018: Sverigedemokraternas väljare - vilka är de?

På några få år har Sverigedemokraterna vuxit till att bli ett av Sveriges största riksdagspartier men mycket är fortfarande okänt om deras väljare. Hur – och i vilken utsträckning – skiljer sig Sverig

Tidskrift för politisk filosofi, 1, 38–57 Abstract På senare tid har frågor väckts om hur man borde känna inför klimatförändringarna, en utveckling som kan kallas för normativiseringenav klimatkänslor. Denn

No increase in child poverty in Sweden. That is the conclusion in a new report written by Carina Mood and Jan O. Jonsson; Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968–2010, where chi

Offentliga samtal: Tolerans, till vilket pris?

Det finns studier som pekar ut Sverige som ett av världens mest toleranta länder och tolerans betraktas ofta som en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Men vad menas egentligen med to

Det finns studier som pekar ut Sverige som ett av världens mest toleranta länder och tolerans betraktas ofta som en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Men vad menas egentligen med to, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Tolerans är en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Trots detta missuppfattas toleransbegreppet ofta i både politiska och vetenskapliga diskussioner, både avsiktligt och oavsiktligt. Hur formar egentligen individers tolerans och varför kan individuella rättigheter anses som viktigare än grupprättigheter i en värld där den politiska toleransen hotas? Om detta handlar Sten Widmans presentation. , professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. När människor dras till våldsbejakande islamitisk extremism bottnar oftast lockelsen i andra faktorer än religiösa visar djupintervjuer med återvändare. Samtidigt används religiösa legitimitetsgrunder hos de som ansluter sig till våldsbejakande extremism. Hur långt bör det demokratiska samhällets tolerans sträcka sig, ska dessa tankegångar ses som religiösa tolkningar bland många andra så länge de inte har omsatts i handling?, fd lärare och grundare av Toleransprojektet, Segerstedtinstitutet , Generalsekreterare vid World Values Survey. , projektkoordinator på Myndigheten för stöd till trossamfund Folke Tersman