seminarierna

Den goda människans rasism? Paneldebatt del 3/3
www.iffs.se Seminarium om attityder till utrikesfödda på arbetsmarknaden och i vardagslivet, den 10 juni 2013. I dagens Europa är det allt vanligare att främlingsfientliga partier tar plats i demo

Den goda människans rasism? Paneldebatt del 2/3
www.iffs.se Seminarium om attityder till utrikesfödda på arbetsmarknaden och i vardagslivet, den 10 juni 2013. I dagens Europa är det allt vanligare att främlingsfientliga partier tar plats i demo

Den goda människans rasism? Paneldebatt del 1/3
www.iffs.se Seminarium om attityder till utrikesfödda på arbetsmarknaden och i vardagslivet, den 10 juni 2013. I dagens Europa är det allt vanligare att främlingsfientliga partier tar plats i demo

Den goda människans rasism? Mikael Hjerm
www.iffs.se Seminarium om attityder till utrikesfödda på arbetsmarknaden och i vardagslivet, den 10 juni 2013. I dagens Europa är det allt vanligare att främlingsfientliga partier tar plats i demo

Den goda människans rasism? Moa Bursell
www.iffs.se Seminarium om attityder till utrikesfödda på arbetsmarknaden och i vardagslivet, den 10 juni 2013. I dagens Europa är det allt vanligare att främlingsfientliga partier tar plats i demokrat
Offentliga samtal: Tolerans, till vilket pris?
Det finns studier som pekar ut Sverige som ett av världens mest toleranta länder och tolerans betraktas ofta som en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Men vad menas egentligen med to, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Tolerans är en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Trots detta missuppfattas toleransbegreppet ofta i både politiska och vetenskapliga diskussioner, både avsiktligt och oavsiktligt. Hur formar egentligen individers tolerans och varför kan individuella rättigheter anses som viktigare än grupprättigheter i en värld där den politiska toleransen hotas? Om detta handlar Sten Widmans presentation. , professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. När människor dras till våldsbejakande islamitisk extremism bottnar oftast lockelsen i andra faktorer än religiösa visar djupintervjuer med återvändare. Samtidigt används religiösa legitimitetsgrunder hos de som ansluter sig till våldsbejakande extremism. Hur långt bör det demokratiska samhällets tolerans sträcka sig, ska dessa tankegångar ses som religiösa tolkningar bland många andra så länge de inte har omsatts i handling?, fd lärare och grundare av Toleransprojektet, Segerstedtinstitutet , Generalsekreterare vid World Values Survey. , projektkoordinator på Myndigheten för stöd till trossamfund Folke Tersman
Näthatet och demokratin. Om konsekvenserna av det nya medielandskapet
Idag kan alla med tillgång till nätet uttrycka sina omedelbara åsikter i en fråga. Det har aldrig varit så enkelt att snabbt kommentera en bild eller händelse i olika forum och flöden. Många har uppmä