Det finns studier som pekar ut Sverige som ett av världens mest toleranta länder och tolerans betraktas ofta som en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Men vad menas egentligen med to, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Tolerans är en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Trots detta missuppfattas toleransbegreppet ofta i både politiska och vetenskapliga diskussioner, både avsiktligt och oavsiktligt. Hur formar egentligen individers tolerans och varför kan individuella rättigheter anses som viktigare än grupprättigheter i en värld där den politiska toleransen hotas? Om detta handlar Sten Widmans presentation. , professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. När människor dras till våldsbejakande islamitisk extremism bottnar oftast lockelsen i andra faktorer än religiösa visar djupintervjuer med återvändare. Samtidigt används religiösa legitimitetsgrunder hos de som ansluter sig till våldsbejakande extremism. Hur långt bör det demokratiska samhällets tolerans sträcka sig, ska dessa tankegångar ses som religiösa tolkningar bland många andra så länge de inte har omsatts i handling?, fd lärare och grundare av Toleransprojektet, Segerstedtinstitutet , Generalsekreterare vid World Values Survey. , projektkoordinator på Myndigheten för stöd till trossamfund Folke Tersman

Demokratin och det nya offentliga samtalet

– om nya mediavanor, ökad polarisering och förändrade maktförhållanden Idag präglas det offentliga samtalet inte sällan av en aggressiv åsiktskultur färgad av polarisering. En debatt har uppkommit

Offentliga samtal: Tolerans, till vilket pris?

Det finns studier som pekar ut Sverige som ett av världens mest toleranta länder och tolerans betraktas ofta som en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Men vad menas egentligen med to

Varför pratas det så mycket om faktaresistens idag? Produktionen och tillgängligheten av kunskap har aldrig varit större än idag. Vi har heller aldrig varit så välutbildade som idag. Trots detta menar

Demokratin och det nya offentliga samtalet - Nina Wormbs

Del av seminariet Demokratin och det nya offentliga samtalet – om nya mediavanor, ökad polarisering och förändrade maktförhållanden. Nina Wormbs, universitetslektor i teknikhistoria vid KTH

Demokratin och det nya offentliga samtalet - Anders Ekström

Del av seminariet Demokratin och det nya offentliga samtalet – om nya mediavanor, ökad polarisering och förändrade maktförhållanden. Anders Ekström, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsal

Demokratin och det nya offentliga samtalet – Nina Wormbs

Del av seminariet Demokratin och det nya offentliga samtalet – om nya mediavanor, ökad polarisering och förändrade maktförhållanden. Nina Wormbs, universitetslektor i teknikhistoria vid KTH

Demokratin och det nya offentliga samtalet - Björn Wiman

Del av seminariet Demokratin och det nya offentliga samtalet – om nya mediavanor, ökad polarisering och förändrade maktförhållanden. Björn Wiman, journalist och kulturchef på Dagens Nyheter.

Offentliga samtal: Har vi blivit mer faktaresistenta?

(OBS! Bilden kommer när första talaren kommer upp på scen.) Varför pratas det så mycket om faktaresistens idag? Produktionen och tillgängligheten av kunskap har aldrig varit större än idag. Vi har he

Offentliga samtal: Vem ska anställa alla hundraåringar?

I Sverige har antalet hundraåringar mer än fördubblats sedan år 2000 och lär fördubblas inom de närmaste tjugo åren. Det talas om att höja pensionsåldern, men på arbetsmarknaden efterfrågas folk under 40 år. Så vad ska alla friska åldringar sysselsätta sig med? Hur länge kan vi faktiskt arbeta utan att förlora i skärpa?