De senaste decennierna har flera politiskt tillsatta framtidskommissioner och utredningar sett dagens ljus för att snart falla i glömska eller drunkna i allt som redan händer här och nu. Men vilka behoVi har bjudit in Katarina Engberg, fil. dr. i Freds- och konfliktforskning samt tidigare departementsråd i Regeringskansliet, att berätta om sin erfarenhet av strategisk planering i Statsrådsberedningen (Kansliet för strategi- och framtidsfrågor och EU-kansliet), Försvarsdepartementet och Försvarsmakten. Tid: Torsdag, 15 februari 08.30–10.00 med enklare frukost från kl. 08.00Plats: Institutet för Framtidsstudier, Holländargatan 13 i Stockholm

Forskningens mörkerär en bok om rädslan för att misslyckas och om de negativa känslornas betydelse för forskning och skrivande. Rädsla, ilska, ångest, leda, självförakt är inget en forskare kan eller Om detta skriver Stefan Svallfors, professor i statsvetenskap, i boken Forskningens mörker. Om svarta känslor och konsten att vara lagom rädd som är den avslutande delen i en trilogi om forskandets och det intellektuella livets mänskliga villkor.Kom och lyssna till Stefan Svallfors i ett samtal med Li Bennich-Björkman, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och fira boken med ett kortare mingel på Institutet för Framtidsstudier.

På senare tid har fler beskrivit Sverige som ett land i kris. Inte sällan kopplas krisen till svensk integrationspolitik. Samtidigt får vi rapporter om att mycket överlag har blivit bättre i dagens Sv

Det finns studier som pekar ut Sverige som ett av världens mest toleranta länder och tolerans betraktas ofta som en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Men vad menas egentligen med to, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Tolerans är en nödvändig förutsättning för en fungerande demokrati. Trots detta missuppfattas toleransbegreppet ofta i både politiska och vetenskapliga diskussioner, både avsiktligt och oavsiktligt. Hur formar egentligen individers tolerans och varför kan individuella rättigheter anses som viktigare än grupprättigheter i en värld där den politiska toleransen hotas? Om detta handlar Sten Widmans presentation. , professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. När människor dras till våldsbejakande islamitisk extremism bottnar oftast lockelsen i andra faktorer än religiösa visar djupintervjuer med återvändare. Samtidigt används religiösa legitimitetsgrunder hos de som ansluter sig till våldsbejakande extremism. Hur långt bör det demokratiska samhällets tolerans sträcka sig, ska dessa tankegångar ses som religiösa tolkningar bland många andra så länge de inte har omsatts i handling?, fd lärare och grundare av Toleransprojektet, Segerstedtinstitutet , Generalsekreterare vid World Values Survey. , projektkoordinator på Myndigheten för stöd till trossamfund Folke Tersman

Varför pratas det så mycket om faktaresistens idag? Produktionen och tillgängligheten av kunskap har aldrig varit större än idag. Vi har heller aldrig varit så välutbildade som idag. Trots detta menar

Idag kan alla med tillgång till nätet uttrycka sina omedelbara åsikter i en fråga. Det har aldrig varit så enkelt att snabbt kommentera en bild eller händelse i olika forum och flöden. Många har uppmä

Christian Munthe, Professor of Practical Philosophy, University of Gothenburg and comments by Olle Häggström, Professor of Mathematical Statistics at Chalmers. "The Price of Precaution: Evaluating Acti