Varför är människor olika oroliga för sin integritet på nätet i olika länder?

I vår uppkopplade värld delar vi hela tiden med oss av personlig information. Sociala medier är till exempel helt beroende av att man delar med sig av sådan information. I tidigare forskning har man sett att det finns skillnader mellan länder i hur mycket människor oroar sig för integritet på nätet, och det finns flera hypoteser om varför. Men vad är det egentligen som kan förklara skillnaderna?

För att förstå fenomenet skapade en forskargrupp bestående av Emma Engström, Kimmo Eriksson, Pontus Strimling och Marie Björnstjerna ett helt nytt sätt att mäta normer kring vad som anses vara okej att delas på nätet – hur självutlämnande man får vara, så kallade ”online self-disclosure norms”.  En första studie visade att människors oro för integritet på nätet kan relateras till just normerna kring delning av personlig information. Vad vi tycker om hur andra delar information påverkar våra egna integritetsbekymmer. Det som en person väljer att dela är alltså en social handling som har en effekt på andra människors beteende.

I en andra studie användes data från en enkät om självutlämnande som genomförts i 57 länder spridda över sex kontinenter. Tidigare teorier har föreslagit att skillnaderna mellan länder kan bero på att olika nationella kulturer har olika grad av individualism eller osäkerhetsundvikande. Men resultaten pekar istället på att skillnaderna beror på hur utbredd användningen av internet är.  Ju mer utbredd internetanvändningen är i ett land, desto mindre oroar man sig för sin integritet på nätet.

Sammantaget visar studien att vi i framtiden kan förvänta oss en minskning av oro för integritet på nätet i takt med att internet blir mer allmänt tillgängligt och internetanvändningen ökar.

Läs mer i artikeln ”Global variations in online privacy concerns across 57 countries”, Computers in Human Behavior Reports, vol 9 (2023).