Forskningsprogram

Det forskningsprogram som för närvarande (2015–2020) sätter ramarna för forskningsverksamheten på institutet heter “Vilken framtid? Utmaningar och vägval i det 21:a århundradet.” Nedan följer en sammanfattning av forskningsprogrammets fem huvudteman.

Ladda ner forskningsprogrammet i sin helhet (pdf)

Läs om tidigare forskningsprogram

Vilken framtid? Utmaningar och vägval i det 21:a århundradet

Forskningsprogrammet är uppbyggt kring fem huvudteman som överlappar varandra. De är alla tvärvetenskapliga och avsedda att engagera forskare från en rad olika discipliner, bland andra filosofi, statsvetenskap, sociologi, juridik, datavetenskap nationalekonomi och demografi. Avsikten är att försöka framställa policyrelevanta resultat genom kombinationen av teoretiska idéer och empiriskt inriktad forskning.

I. Vårt ansvar gentemot framtida generationer

En av de viktigaste insikterna som har nåtts under de senaste hundra åren är att vad den nuvarande generationen gör kan få stora effekter mycket långt in i framtiden. Det här väcker angelägna frågor om våra plikter mot framtida generationer och om rättvisa över generationer.

De klassiska rättviseteorierna och moralprinciperna tar inte hänsyn till att dagens handlingar kan påverka inte bara framtida människors livsvillkor utan också antalet människor och vilka människor som kommer att leva i framtiden. Vi behöver därför utveckla våra teorier om moral och rättvisa så att de även kan ta dessa aspekter i beaktande på ett sätt som känns acceptabelt.

Målet med temat är att försöka finna rimliga svar på frågor om hur våra plikter mot framtida generationer är beskaffade och om hur vi ska värdera framtida liv och levnadsförhållanden i våra politiska beslut.

Temaansvariga: Gustaf Arrhenius och Krister Bykvist
Projekt: Att värdera framtida liv

II. Demokrati för det 21:a århundradet

De senaste trettio åren har demokrati som styrelseskick vunnit mark på flera håll i världen. Samtidigt finns det anledning att tala om en kris för demokratins position som det bästa styrelseskicket. Företag och överstatliga organisationer tycks öka sin makt på demokratiskt valda regeringars bekostnad, väljare i flera etablerade demokratier är missnöjda med den demokratiska processen och det demokratiska styrelseskicket tar idag inte hänsyn till alla dem som kan påverkas av de beslut som fattas.

Detta tema tittar därför närmare på frågor om omfattningen och gränserna för demokratiskt styre, det s.k. avgränsningsproblemet. Vilka beslut bör fattas demokratiskt? Bör man inrätta en ombudsman för framtida generationer? Bör demokrati tillämpas globalt? Frågan om vem som ska ha rätt att rösta om vad har aktualiserats vid flera tillfällen på senare tid, till exempel i samband med folkomröstningen om trängselavgifter i Stockholm och med folkomröstningen om självständighet i Skottland.

Avgränsningsproblemet och dess relaterade praktiska politiska problem visar på vikten av att ompröva idéerna om demokratins principer och hur de ska förstås och tillämpas. Det öppnar för nya spännande sätt att förstå demokrati som har konsekvenser för hur vi ska kunna utveckla demokratin inför framtiden.

Temaansvariga: Ludvig Beckman och Stefan Svallfors
Projekt:
Demokratins avgränsningsproblem
Den bekymmersamma demokratin
Underjordisk politik: De policyprofessionellas liv och arbete

III. Nya teknologier och mänsklighetens framtid

Den tekniska utvecklingen på 1900-talet gick i en aldrig tidigare skådad takt och det är troligt att förändringarna under 2000-talet kommer att bli än mer avgörande för vårt sätt att leva. Exempel på områden där framtida teknologi kan ha stor påverkan är de biologiska förutsättningarna för människans fysiska, kognitiva och affektiva förmågor (s.k. human enhancement), syntetisk biologi, robotisering och artificiell intelligens (AI), nanoteknologi, avancerad övervakningsteknik och geoteknik.

Flera av dessa teknologier kommer sannolikt att producera stora vinster för mänskligheten i termer av välstånd, men de innebär även potentiella risker. Hur ska vi bedöma dessa risker? Hur kan vi alls närma oss frågan när vi aldrig kan förutse vare sig teknologisk utveckling eller dess konsekvenser?

Två huvudfrågor för detta tema är dels vilka forskningsområden inom naturvetenskap, teknik och medicin som är viktigast att prioritera för att undvika det värsta utfallet, dels hur vi bäst kan använda de verktyg som finns i form av till exempel riskhantering och scenarioplanering, för att öka vår förståelse för hur vi bör väga potentiella risker mot potentiella möjligheter.

Temaansvarig: Olle Häggström
Projekt och uppdrag:
Framtidens hälsa - om digitaliseringens transformativa kraft
Förbättrad folkhälsa genom selekterade åtgärder på individ, nätverk eller stadsdelsnivå
Sammanslagning av mikrosimuleringsmodellen SESIM:s två versioner

IV. Diskriminering, sexism och rasism

Det här temat handlar om att se närmare på hur diskrimineringens mekanismer ser ut och på hur våra implicita föreställningar kan påverka fördomar och stereotyper.

Typiska problem som kommer att undersökas närmare är hur begrepp som ”kön”, ”ras” och ”etnicitet” bör förstås och vad de har för relevans. Bör staten till exempel vara ”färgblind” och helt bortse från ”ras” vid utformandet av politiska åtgärder, eller bör vi betrakta ”ras” som en social konstruktion som kan spela en lika stor roll i människors liv som till exempel pengar?

Ett annat område rör ”implicit kognition”, alltså hur våra föreställningar om olika företeelser påverkar och påverkas av vårt beteende. Hur uppstår och reproduceras explicita fördomar och stereotyper i interaktion med de implicita? Vilket ansvar har individer för implicita kognitiva processer?

Temat omfattar även frågan om huruvida positiv särbehandling egentligen är förenlig med idén om att alla ska ha lika.

Temaansvariga: Moa Bursell och Katharina Berndt Rasmussen 
Projekt och uppdrag:
Etnisk diskriminering på en segmenterad arbetsmarknad – när var och hur uppstår den?
Hur formas och förändras mänskliga normer?
Individuellt och kollektivt ansvar för diskriminering p.g.a. implicita fördomar
Kunskapshöjande åtgärder om afrofobi
Skada och diskriminering
Utlandsföddas strategier för att minimera effekten av främlingsfientlighet och diskriminering på arbetsmarknaden

V. Jämlikhet

Social och ekonomisk jämlikhet är ett värde som framhålls i många politiska sammanhang. Det är dock oklart vad man menar, hur man mäter det eller hur det ska prioriteras i förhållande till andra mål. Syftet med detta tema är därför att utreda en rad olika frågor som rör såväl jämlikhetsbegreppet som relaterade begrepp.

En arena som anses viktig för skapandet av ett jämlikt samhälle är skolan, och målet ska uppnås genom en utbildning som vilar på vetenskaplig grund. Huruvida den gör det och vad det egentligen innebär finns det dock inte mycket kunskap om.

Social och ekonomisk jämlikhet ska också åstadkommas genom arbete, men denna idé blir allt mer ifrågasatt i takt med att den del av befolkningen som saknar utsikter till stabil heltidsanställning blir allt större. Detta accentueras av den ökande automatiseringen vilken bidrar till en snedfördelning av vinsterna. Ett bidrag till denna diskussion är idén om en generell basinkomst eller medborgarlön, vilken i sin tur väcker både moraliska och praktiska frågor.

Jämlikhet sätts också i relation till fattigdom. Hur ska fattigdom definieras, vilken fattigdomsnivå är acceptabel och vilka är egentligen fattigdomens konsekvenser?

Temaansvariga: Jan O. Jonsson och Carina Mood
Projekt:
Agenta: Att förklara och förutsäga de europeiska välfärdsstaternas intäkter och utgifter
Barns levnadsförhållanden i ett föränderligt samhälle: Socioekonomisk och etnisk ojämlikhet
Konflikt, samarbete och jämlikhet
Våldsbejakande organisering och antisociala karriärer

Därutöver finns följande projekt:

International Panel on Social Progress
Intimitetens sociala former: Närhetspraktik och identitet i kollektivt boende, husdjursrelationer och pardans

 

Till lättläst sida om forskningsprogrammet