Hoppa till innehållet

Farväl globalisering? En heldag om en post-global värld

En megatrend är en långsiktig och omvälvande förändring på global nivå som kan påverka samhälle, ekonomi och kultur under många år. Idag räknas t.ex. digitalisering och ny teknik, en växande och åldrande befolkning, klimatförändringar, individualisering och urbanisering till de megatrender som antas ha stor betydelse för hur vår framtid kommer att se ut. Förstår vi dem, kan vi också bättre förstå vart vi är på väg.

Flera av de här megatrenderna studeras på Institutet för Framtidsstudier och de senaste åren har vi arrangerat en årlig heldagskonferens för att titta närmare på de fenomen som vi tror kan ha stor inverkan på oss och vårt samhälle de närmsta 10–20 åren. I år riktar vi vårt fokus på en av de megatrender som har funnits med på listan längst; globaliseringen.

Globalisering handlar om att förutsättningarna för rörlighet över nationsgränserna successivt blir bättre, såväl för varor, kapital och arbetskraft som för information. Det finns de som menar att detta har lett till att det ekonomiska välståndet har ökat och att färre människor lever i fattigdom, till ökad makt till individen som konsument, och en kultur, politik och ekonomi som i större utsträckning delas av många länder.

Men globaliseringen har också kritiserats och megatrenden är inte utan mottrender. Kritiken menar att den ökade rörligheten av varor och människor kan ha medfört en försvagning av arbetarrättigheter och en ökning av utsläpp. Det finns också de som pekar på bristande möjligheter till demokratiskt inflytande och ökande ojämlikhet som oönskade konsekvenser av globaliseringen.

På senare år har det dykt upp tendenser som tillsammans skulle kunna fungera som en kraftigare mottrend – tendenser som alla syftar till att stärka gränser som tidigare har öppnats.

För det första kan vi se begynnande begränsningar av rörligheten av varor och tjänster genom återinförda handelshinder och uppsagda handelsavtal. Det främsta exemplet är den amerikanske presidenten Donald Trumps ambition att sätta ”America First” genom att få amerikanska företag att lägga sin produktion i hemlandet.

Även Europa har blivit försiktigare, vilket bl.a. visat sig i en ökad misstänksamhet i Tyskland mot investeringar från Kina, och i ett handelsavtal mellan EU och Kanada som blev oväntat svårförhandlat p.g.a. protester från Vallonien. Sedan finanskrisen rapporteras också flera handelshinder ha införts som kan leda till en ny era av protektionism.

Utöver detta pekar vissa på att företag så sakteliga börjat flytta hem sin produktion av andra skäl och man spekulerar också i om nya teknologier som 3D-printrar i allt högre grad kommer att göra produktionen mer lokal.

När det gäller den politiska globaliseringen är det bristande förtroendet för övernationella institutioner som FN och EU en trend. Institutioner som tidigare har samlat länder runt gemensamma mål och givit hopp om en global demokrati, utstår nu kritik från flera håll.

Tydligast är Storbritanniens Brexit, men EU försvagas också som en följd av att så kallade populistiska partier vinner framgångar i medlemsländerna, partier som gärna framhåller betydelsen av att hålla på de nationella gränserna och ogärna delar med sig av makten. I Polen och Ungern där ultranationalister sitter vid makten har man frångått EU:s stadgar om mediers frihet, och Turkiet som tidigare förhandlat med EU om att bli medlem har nu släppt ambitionerna.

Flera begränsningar kan också identifieras på området information. I Turkiet där yttrandefriheten successivt har strypts på senare tid blockerades i april åtkomsten till alla språkversioner av Wikipedia, och såväl i Ryssland som Ungern blir självcensuren bland journalister allt mer utbredd.

Dessa, och andra tendenser, skulle kunna leda oss mot en post-global värld. Det är också vad Stephen King skriver i sin nyutkomna bok Grave New World. The End of Globalization, the Return of History, liksom Bill Emmott i sin bok The Fate of the West. The Battle to Save the World’s Most Successful Political Idea.

Under årets framtidsdag försöker vi ta reda på hur sannolikt det är att vi går mot en post-global värld och om detta i så fall är bra eller dåligt. Vad skulle det få för konsekvenser för Sverige? Vad händer med vår ekonomi? Vilken möjlighet har vi till självförsörjning? Kan utvecklingen gynna eller missgynna den nationella demokratin? Och kan ny teknologi motverka eller förstärka tendenserna?

Stora Framtidsdagen om en post-global värld
Tid: Fredag 10 november, kl. 09.00–16.30 med registrering och kaffe från kl. 08.30.
Plats: Näringslivets hus, Storgatan 19 i Stockholm (t-bana Östermalmstorg)
Pris: 950 kr inkl. moms

Anmäl dig här senast 1 november: storaframtidsdagen.se

Stora Framtidsdagen organiseras för tredje året idag tillsammans med Forskning & Framsteg och Dagens Arbete. Under dessa heladagskonferenser höjer vi blicken och söker trender som kan ha betydelse för vår framtid. Se tidigare konferenser på robotdagen.se och migrationsdagen.se.