Hur påverkade covid-19-pandemin våra normer?

Under covid-19-pandemin förändrades vårt sätt att bete oss i sociala sammanhang, liksom hur vi såg på andra människors beteende. Vad som nyss ansågs vara acceptabelt beteende blev plötsligt mindre självklart, och frågan om var gränsen faktiskt skulle gå kunde ge upphov till känslomässiga diskussioner och sociala straff. Men hur förändrades våra normer, de oskrivna regler som styr vårt beteende, av krisens inträde?

Detta är en del av Institutet för framtidsstudiers nyhetsbrev, mars 2024. Läs hela här >
Anmäl dig till våra nyhetsbrev här >

Filosofen Giulia Andrighetto slog sig samman med en hel grupp andra forskare för att jämföra normerna i 43 länder före och under de tidiga stadierna av pandemin. De jämförde länder med olika grad av vad som kallas "cultural tightness", där länder med högt värde tenderar att ha starka sociala normer och en tendens att straffa avvikelser, och länder med lägre värde uppvisar svagare sociala normer, minimal bestraffning av normbrytare och en större öppenhet för innovationer. Forskarna förväntade sig att länder med högre värde skulle svara på krisen med strikta beteendebegränsningar och därigenom vara mer framgångsrika i krishanteringen än länderna med lägre värde som förväntades skulle stöta på svårigheter i en krissituation.

Forskarnas antagande byggde på den inflytelserika teorin "Tightness-Looseness" som antar att sociala normer stärks i ett samhälle som utsätts för risk, som ett sätt att bättre kunna upprätthålla ordning och överleva kaos – en intressant teori i tider av konflikter och miljökatastrofer. Teorin säger däremot mindre om exakt vilka sociala normer som egentligen skulle förändras.

Studien visade att både teorin och forskarnas antagande fallerade. De sociala normerna stärktes inte alls i början av pandemin. Inte heller de normer som har med social bestraffning att göra. Faktum är att de flesta normer förblev stabila. Den enda sociala normen som förändrades, oberoende av landets nivå av "cultural tightness", var den som rörde tvättandet av händer, något som uppfattades som direkt relevant för att hantera det kollektiva hot som covid-19 representerade.

Resultaten pekar alltså på att även en så djupgående kris som covid-19-pandemin inte förändrar våra sociala normer på något dramatiskt sätt på kort sikt, förutom de som kan anses ha direkt bäring på hotet, i detta fall när och hur vi tvättar våra händer.

Läs hela artikeln “Change in social norms during the early stages of the COVID-19 pandemic across 43 countries” i Nature Communications