Först demokrati, sedan rättigheter för kvinnor - eller?
Året är 2010 när Arabiska våren bryter ut i norra Afrika och på Arabiska halvön. Regimprotesterna och rösterna för ökad demokrati sprider sig från land till land under 2011 och tron på en demokratisk framtid är stark. Sju år senare kan vi nu blicka tillbaka och konstatera att det bara är Tunisien som har kvar sina demokratiska framsteg. Hur blev det så? Vad gjorde Tunisien annorlunda?
Vid regimuppror som Arabiska våren ökar ofta mäns rättigheter snabbare än kvinnors, trots att kvinnor också tar aktiv del i protesterna. Men om kvinnornas rättigheter inte också ökar så kommer de demokratiska framstegen inte att bestå. Genom att titta på data från 173 länder mellan åren 1900 och 2012 kan man se att rättigheter för båda könen är nödvändiga för att ett samhälle ska kunna bli och förbli demokratiskt. Det spelar ingen roll om männen i ett samhälle åtnjuter generösa rättigheter, så länge kvinnorna inte också får ta del av utvecklingen är sannolikheten att landet lyckas bli en demokrati låg.
Två av förklaringarna till det här är dels att kvinnor med rättigheter använder dessa för att bekämpa regimen och därmed öka ”kostnaden” för att utöva förtryck, dels att kvinnor med rätt att organisera sig historisk sett har startat mindre aktioner som fungerat som tändande gnistor för större protester. Detta innebär att de som vill verka för demokratisering måste fokusera på att ge kvinnor rättigheter och möjligheter att organisera sig.
Så hur såg det ut med kvinnliga rättigheter under Arabiska våren? Bland de länder där protester bröt ut var Tunisien det land där kvinnor hade mest rättigheter och nu i efterhand går det att konstatera att Tunisien också är det enda av länderna som har lyckats behålla de demokratiska framsteg som Arabiska våren ledde till. Med andra ord: först rättigheter för kvinnor, sen demokrati.
Läs mer i artikeln Women's rights in democratic transitions: A global sequence analysis, 1900–2012 skriven av bland andra Patrik Lindenfors.
Läs mer om Patriks forskningsprojekt Sekvenser under demokratiseringsprocesser som handlar om att förstå hur det kommer sig att vissa demokratiseringsprojekt fungerar medan andra fallerar.
