En ny teori om relationen mellan kognitiv förmåga och åsikter i moralfrågor

Hur kommer det sig att personer med högre kognitiv förmåga tenderar att ha mer liberala åsikter? Det här projektet testar en teori på människor i en rad länder för att svara på frågan.

Det är inte alls självklart att personer med högre kognitiv förmåga - det vill säga högre förmåga att förstå, att resonera och att lösa problem - skulle ha särskilda åsikter. Tidigare forskning visar dock att de tenderar att ha åsikter som är mer liberala, såsom att förespråka ett tillåtande förhållningssätt till oliktänkande men inte stödja dödsstraff och starka politiska ledare. Det finns idag ingen bra förklaring till varför det förhåller sig på detta sätt, och det är vad det här projektet vill finna.

Människor tenderar att ändra åsikter genom livet, och vad gäller åsikter i moralfrågor verkar social interaktion i form av utbyte av argument vara särskilt viktigt för när ändring sker. En teori som forskarna i detta projekt har utvecklat i tidigare projekt säger att en viktig orsak till att åsikter förändras är att olika åsikter stöds av olika typer av argument, och att vissa typer av argument biter bättre än andra på befolkningen som helhet. Genom att mäta (1) vilka argument som stöder vilka åsikter och (2) vilka argument som biter bäst på befolkningen som helhet kan man förutsäga vilka åsikter som ska bli vanligare med tiden. Teorin förklarar varför det är progressiva/liberala åsikter som blir allt vanligare. Dessa åsikter stöds nämligen av den typ av argument som biter på hela befolkningen, medan traditionella/konservativa åsikter stöds av den typ av argument som inte biter på individer med liberala värderingar. 

Att förstå argument kräver en viss kognitiv ansträngning och är troligen enklare för personer med högre kognitiv förmåga. Detta bör leda till att åsiktförändringen i befolkningen går snabbare hos den del av befolkningen som har högre kognitiv förmåga. Eftersom åsiktsförändringen går mot mer liberala åsikter blir den logiska konsekvensen att mer liberala åsikter är vanligare bland personer med hög kognitiv förmåga - alltså en förklaring till vad tidigare forskning visat.

Teorin ger helt nya förutsägelser om hur relationen mellan kognitiv förmåga och åsikter bör variera mellan olika moralfrågor. Preliminära analyser som redan har genomförts visar att de förutsägelser som kan göras med teorin har hög träffsäkerhet. Studier kommer nu att genomföras i USA, Storbritannien och Sverige, länder med radikalt olika politiska landskap.

Tidsplan

2022-2025

Projektledare

Irina Vartanova Fil.dr. i psykologi

Projektmedlemmar

Kimmo Eriksson Professor i matematik/tillämpad matematik
Pontus Strimling Docent i nationalekonomi

Finansiär

Vetenskapsrådet