En framtid utan funktionsnedsättningar? Etiken och politiken kring funktionsnedsättningar och nya teknologier

Projektet studerar hur våra teorier om jämlikhet och rättvisa påverkas av att funktionsnedsättningar i allt högre grad kan väljas bort med hjälp av nya teknologier.

Funktionsnedsättning beror inte längre endast på otur. Den teknologiska utvecklingen (cochleaimplantat, fosterdiagnostik m.m.) har redan påverkat vad det innebär att ha en funktionsnedsättning och ställt familjer inför nya val. Snart kan det vara möjligt att helt eliminera många funktionsnedsättningar.

Utvecklingen väcker normativa frågor som traditionella uppfattningar om rättvisa, jämlikhet och värde har svårt att hantera. För det första, när funktionsnedsättningar blir något som kan väljas bort kommer ansvarsbaserade rättviseuppfattningar att kunna bortse från funktionsnedsättning, vilket spär på bördan för de mest sårbara individerna med funktionsnedsättning. För det andra, de nya teknologierna medför att befolkningsmönster förändras. Till exempel föds färre individer med Downs syndrom då fosterdiagnostiken ökar. Enligt vissa mått ökar ojämlikheten när den utsatta gruppens storlek minskar, något som har ignorerats trots att det är känt att ojämlikhet är kopplat till förändringar i befolkningsmönster. För det tredje, hur vi bedömer värdet av funktionshinder påverkar vår syn på nyttan av de nya teknologierna och måttet på hur mycket ojämlikhet funktionshinder innebär.

Projektets mål är att bidra till utvecklingen av teorier om rättvisa, jämlikhet och värdet av funktionshinder i ljuset av införandet av ny teknologi. Målet är också att formulera ett begreppsligt och normativt ramverk som kan adressera de risker användningen av teknologin medför.

 

Tidsplan

2024-2027

Projektledare

Julia Mosquera Fil. dr. i filosofi

Övriga projektmedlemmar

Finansiär

Riksbankens Jubileumsfond