Foto av National Cancer Institute på Unsplash

Anspråksbaserade fördelningsteorier

Att fördela resurser efter anspråk är en användbar princip, men de teorier som tar upp detta säger väldigt lite om hur dessa anspråks fastställs eller om man bör agera i relation till sådana anspråk. Samtidigt ställs vi i samhället hela tiden inför denna typ av val.

Det här projektet undersöker en typ av väldigt populära teorier om hur knappa resurser bör fördelas, så kallade anspråksbaserade fördelningsteorier. De säger att vi bör fördela knappa resurser så att de på bästa sätt möter de giltiga anspråk på resurser som finns.

En anspråksbaserad fördelningsteori säger att om till exempel en hälsoklinik bara har en tillgänglig läkare men både Kalle och Pelle behöver träffa en sådan, så bör den som har störst anspråk på vård gå först. Medan det finns mycket forskning kring vad som kan tänkas grunda ett anspråk finns det, trots dess vittspännande betydelse för vad en fördelningsteori faktiskt säger, väldigt lite forskning om hur anspråk fastställs i och över möjliga utfall av handlingar (t.ex. bestäms de med hänvisning till status quo eller med hänvisning till den situation som råder efter ett beslut tagits?). Det finns också väldigt lite forskning om hur anspråk fastställer hur en agent bör agera och möta olika anspråk (t.ex. bör hen lägga samman – aggregera – anspråk eller fokusera på det enskilt starkaste?), och för det tredje väldigt lite forskning om huruvida framtida generationer kan ha anspråk och om det i så fall handlar om samma typ av anspråk som samtida generationer har.

Med ett speciellt fokus på teorier som likt prioritarianism menar att det är viktigare att ge en resurs till någon som har lägre välbefinnande, studerar det här projektet ramverket för anspråksbaserade fördelningsteorier. Projektet fokuserar på tre aspekter av anspråksbaserade teorier:

1) Vilken är betydelsen av hur anspråk fastställs i och över möjliga utfall?

2) Hur påverkar anspråk vilka beslut som bör fattas?

3) Kan anspråk tillskrivas framtida generationer och i så fall hur?

Vid sidan av projektets betydelse för forskning om fördelningsteori har projektet stor relevans för några av vår tids mest pressande samhällsfrågor. Såväl klimatförändringar som pandemier ställer oss inför svåra beslut där knappa resurser måste fördelas. Det här projektet bidrar till vår förståelse om hur dessa beslut bör fattas.  

Tidsplan

2023–2026

Projektledare

Anders Herlitz Docent i praktisk filosofi

Finansiär

Vetenskapsrådet