Tre moraliska misstag i coronadebatten

De moraliska resonemangen i coronadebatten lider av flera allvarliga fel. Det menar filosofen och beslutsteoretikern H. Orri Stefánsson, forskare vid Institutet för framtidsstudier, i en debattartikel i dagens Göteborgs Posten.

Ett fel är att det skulle gå att undvika svåra prioriteringar som gäller att rädda ett liv, på bekostnad av ett annat. I en uppmärksammad ledare i DN stod bland annat att ”Tar vi idén om alla människors lika värde på allvar kan vi inte medvetet välja att offra människoliv i stor skala,” som stöd för tanken att ekonomiska hänsyn inte ska få hindra åtgärder mot smittspridning. 

"Men alla betydande åtgärder vid en pandemi innebär ett val att ”offra människoliv i stor skala”. Om dessa val inte är medvetna beror det på ignorans. Alla borde idag veta att en global ekonomisk kris leder till att många människor mister eller tar sina liv. En möjlig tolkning av dem som känner skräck inför ”medvetna val” mellan människors liv är att de i själva verket menar att det är identifierbara människors liv vi inte får medvetet offra. Men även om det är psykiskt mer påfrestande att göra sådana val mellan kända individers liv bör det ur ett etiskt perspektiv – allt annat lika – inte göra någon skillnad om personerna är identifierbara eller ej.” skriver Orri Stefánsson i debattartikeln. 

Ytterligare fel i resonemangen som H. Orri Stefánsson finner har att göra med idén att "låta experterna bestämma" samt en felaktig tillämpning av "försiktighetsprincipen". 

"Dessbättre har alla felen en sak gemensamt vilket gör att man kan dra en viktig lärdom. Alla tre beror på en brist på helhetssyn. Holistiska moraliska resonemang är inte lätta, men kan föras – med goda resultat. Hinner vi före nästa kris med en mer sofistikerad gemensam debatt om de avvägningar som varje kris medför kan det rädda många liv", skriver H. Orri Stefánsson. 

Läs också Orri Stefánssons arbetsrapport där han utvecklar de här tankarna: Three Mistakes in the Moral Reasoning About the Covid-19 Pandemic.