Slarva inte med argumenten mot etikprövning
Enligt forskarna Mats Alvesson och Roland Paulsen bör etikprövningslagen skrotas. Men de gör inte jobbet att förklara vad etikprövningslagen faktiskt är till för, och dessutom kan det faktum att det är sällsynt att någon fastnar i etikprövning vara ett tecken på att lagen är framgångsrik, inte att den är onödig, menar Erik Angner, forskare på IFFS.
Erik Angner skriver i tidskriften Svensk filosofi:
"Nu kan man invända att etikprövningslagen är onödig eftersom oetisk forskning är ovanlig. Jag kan inte säga hur vanlig eller ovanlig den är. Men detta är lite som att argumentera för att vapenlagstiftningen ska bort eftersom skolskjutningarna är så få. Skolskjutningarna kanske är så få eftersom lagstiftningen fungerar?
Alvesson och Paulsen vill göra undantag för vissa discipliner, och låta kravet på etikprövning stå för medicin och klinisk psykologi. Gott så. Men tanken att allt annat kan klara sig utan etikprövning tycks mig spegla en okunnighet om hur modern samhällsvetenskap ser ut. Vissa delar av nationalekonomin, till exempel, lånar sina metoder från neurovetenskaperna. Nutida nationalekonomer studerar hur människors beslutsfattande förändras när de utsätts för exempelvis syntetiska hormoner och elektromagnetiska chocker mot hjärnan. Det är nog klokt att bevara kravet på etikprövning för den sortens forskning.
I den mån man ska göra undantag från kraven på etikprövning bör undantagen vara definierade i termer av deltagare, metoder, risker och fördelar med mera – inte i termer av vilken disciplin forskaren tillhör.
Alvesson och Paulsen har förstås rätt i att etikprövningen är förenad med viss ansträngning från forskarens sida. Men lagen finns till av ett skäl, och den fyller en funktion. En meningsfull debatt måste ta hänsyn både till för- och nackdelar inklusive de värden som lagen är tänkt att befrämja – inte minst människovärdet och vetenskapens integritet."
Läs hela texten i Svensk filosofi.