Så påverkar AI demokratin
Allt fler beslut i vårt samhälle tas av eller med hjälp av AI. Skolval, lånevillkor, beslut om bidrag, med mera. Blir beslut som involverar AI mer eller mindre jämlika och demokratiska? Många inom AI-sektorn varnar var att algoritmerna blir allt mer okontrollerbara. Klarar politiken av att få regleringar på plats i tid? Karim Jebari, forskare på IFFS och Maja Fjaestad samt Olle Häggström, båda affilierade forskare vid IFFS gästade senaste Filosofiska rummet i P1 för att prata om frågorna.
– De trender som jag ser idag pekar på att AI kan ha en negativ inverkan på demokratin. AI finns ju redan nu i stora delar av samhället på sätt som vi kanske inte riktigt uppfattar. Det finns till exempel AI i våra flöden på sociala medier där algoritmer påverkar vilka nyheter vi får upp. Där har vi sett att algoritmer främjar väldigt sensationalistiska nyheter, så kallade "clickbate", men också rent falska nyheter. Kanske är det inte något problem på lång sikt då sanningen tendera att vinna i slutändan, men på kort sikt kan sådana här algoritmer spela väldigt stor roll. Till exempel inför valet i USA 2016 förekom väldigt mycket desinformation på sociala medier som gynnades av algoritmisk förstärkning. Många av konspirationsteorierna som spreds veckan innan valet glömdes snabbt bort, men trots allt så var ju resultatet av valet kvar, att de hade valt en populistisk president, säger Karim Jebari.
