Hoppa till innehållet

Robot vid ratten

Autonoma fordon ger oss tryggare, smidigare och billigare transporter. Ingen vet ännu vart utvecklingen av självkörande fordon kommer att ta vägen, men den skulle kunna utgöra början på en samhällsförändring som är svår att överblicka, skriver Gustaf Arrhenius.

Filosofer har ofta anklagats för att syssla med teoretiska tankeexperiment utan någon koppling till verkligheten. Det är dock svårt att veta vad för problem som kommer att aktualiseras i framtiden och på senare år har filosofins verktyg blivit eftersökta på flera nya områden, bland annat när det gäller utvecklingen av nya teknologier. De etiska problem som självkörande fordon väcker är till exempel sådana som vi filosofer har funderat över sedan 1960-talet.

Teknologi som drivkraft för förändring

Jag är inte bara filosof, jag är också VD för Institutet för Framtidsstudier där vi studerar frågor av betydelse för samhällets långsiktiga utveckling. Verksamheten startades av regeringen på 1970-talet som en reaktion på insikten att människan genom teknologiska framsteg erhållit en formidabel, och kanske skrämmande, förmåga att påverka livsförutsättningarna för framtida generationer. Teknologin har alltid utgjort en drivkraft för samhällsförändring, och vad det leder till beror på hur vi väljer att använda den. Självkörande fordon är en typ av teknologi som troligtvis kommer att få stora konsekvenser vid storskalig användning och jag vill här peka på några av dem.

Uppskattningar gjorda av en rad olika aktörer pekar på att vi redan 2030 kommer att använda självkörande fordon framför de traditionella. Enligt tankesmedjan RethinkX kan självkörande fordon vid det laget stå för så mycket som 95 % av passagerartrafiken i USA. Det finns goda skäl att ta denna studie på allvar även om den använder en alltför enkel modell för mänskligt beteende (vilket tenderar att fördröja saker). Det är inte alls säkert att det kommer att bli så, men det kan mycket väl vara så även om det kanske tar lite längre tid än RethinkX tänker sig. Därför behöver vi redan nu tänka på konsekvenserna av ett sådant teknikskifte.

Säkrare, snabbare, billigare

En positiv konsekvens man förväntar sig av utvecklingen är att transporterna blir säkrare när den mänskliga faktorn kan räknas bort, den faktor som orsakar ca 90 procent av alla trafikolyckor. Man räknar också med att det kommer att bli betydligt billigare och smidigare att beställa hem en självkörande bil än det idag är att använda taxi, och när tid och fokus inte behöver läggas på själva körandet kan transporttillfället användas på ett effektivare sätt. När ett alternativ dyker upp som har alla dessa karakteristika tenderar vi att gilla det och börja använda det.

Med tillgång till tryggare, smidigare och billigare transporter finns det anledning att fundera över det privata bilägandet. Folk lägger idag en förhållandevis stor del av lönen på sina bilar. Om det nya systemet funkar så bra att ägandet inte längre känns nödvändigt, skulle det innebära en ekonomisk uppgång för många hushåll. Detta kan föra med sig en betydande förändring, då den disponibla inkomsten för stora grupper av hushåll i flera västländer ökat lite eller inte alls de senaste 30 åren.

Vad skulle denna utveckling betyda för arbetsmarknaden? I det här sammanhanget finns det anledning att tala om ett verkligt ”big shift”. Frakt, taxi och kollektivtrafik är kanske sådant man tänker på i första hand. Taxiförare, förare av kollektivtrafik och bilmekaniker kommer inte längre att behövas. Lastbilschaufförerna, ett yrke som idag faktiskt utgör det vanligaste i de flesta av USA:s delstater, förväntas drabbas hårdast. Med billigare transporter kan vi beställa allt mer för hemleverans istället för att besöka varuhusen vilket påverkar handeln, en annan sektor som idag kräver mängder av arbetskraft. Bensinstationer, vägrestauranger och samhällen som vuxit upp längs med de stora transportrutterna kommer sannolikt få problem med sin överlevnad.

Konsekvenser för arbete och hälsa

Utvecklingen av självkörande fordon kan alltså innebära att vi går rakt in i massarbetslöshet, men den kan också leda till nya yrken och en produktivitetsökning som ger lägre arbetslöshet. Vid teknikskiften är det lättare att se vilka jobb som försvinner än de som tillkommer. Ett som är säkert är dock att när människor är oroliga för att förlora sina arbeten tenderar de att rösta på personer och partier som erbjuder ”enkla” lösningar med lämpliga syndabockar utan förankring i verkligheten. Så om vi inte tar oron på allvar och stöttar lastbilschaufförer och andra drabbade grupper med utbildning för nya arbeten, lär vi få politiska problem.

Även vår hälsa lär påverkas av utvecklingen. Självkörande fordon förväntas i första hand drivas på el vilket innebär att vi skulle se färre hälsoproblem relaterade till avgaser. När ingen behöver köra sällskapet hem är det dock ingen som behöver avstå från alkohol, och om det nu är så smidigt och billigt att beställa en bil, varför skulle man bry sig om att cykla eller promenera ens de kortare sträckor som kan ge oss den vardagsmotion som så många idag verkligen behöver? Tryggare trafikmiljö innebär färre dödsolyckor, vilket ökar bristen på organ för donation – ett problem man hoppas lösa med hjälp av teknologi som producerar helt nya organ.

Övergången till nya drivmedel

Det är inte helt orimligt att tänka sig att den traditionella bilen helt kommer att försvinna ur vår historia. Sådant vi anser vara tillräckligt riskfyllt tenderar att göra det. Att äga och köra en bil kanske blir lika tveksamt accepterat som rökning blivit idag. Liksom rökningen inte längre är det självklara tecknet på vuxenblivande kan körkortet som mognadsrit bli ett minne blott. Man kan också tänka sig att bilen går samma väg tillmötes som ett tidigare helt avgörande ”fordon”, nämligen hästen. Liksom hästen kan den bli en lyxartikel, något att njuta av i vissa där för avsedda miljöer.

Att självkörande fordon kan förvandla den traditionella bilen till en dröm för nostalgiker är väl en konsekvens som får betraktas som naturlig och acceptabel. Utvecklingen riskerar dock att också få mer oroande, geopolitiska effekter. Det handlar om användningen av drivmedel. Man antar att användningen av självkörande fordon kommer att skynda på övergången från fossila bränslen till andra energikällor. Det kommer att skapa problem för de länder vars ekonomier idag är helt beroende av sina oljetillgångar. Idag lagras el i batterier som behöver bland annat litium, ett ämne som till 54 procent utvinns i Chile, Argentina och Bolivia. Är det där vi kommer att få se konflikter liknande dem vi har idag i Mellanöstern? Ett sådant maktskifte när det gäller värdefulla råvaror kommer att skapa helt nya spänningar och konflikter.

Vems ansvar?

Slutligen för utvecklingen av självkörande fordon som sagt också med sig flera etiska frågor. En hel del uppmärksamhet har i medierna givits de regler vi bör programmera bilarna med. Hur säkert systemet än är kan man tänka sig att fordonet hamnar i situationer där en avvägning behöver göras gällande vem eller vad som ska riskera skada framför något eller någon annan. Något som borde diskuteras mer är ansvarsfrågan. När ingen kör bilen, vem ska ställas till ansvar vid en eventuell olycka? Passageraren? Ägaren? Programmeraren? Här kan man igen möjligen ta lärdomar från tiden då hästen agerade fordon och ägaren oftast bar ansvaret om något gick galet.

Ett annat etiskt problem rör hotet mot den personliga integriteten och utvecklingen mot centraliserad kontroll. Det system som vinner störst framgångar idag är det som kopplar ihop alla självkörande fordon i ett enda nätverk för att skapa ett konstant flöde av information som delas av alla i realtid. Det innebär att den som har tillgång till systemet får väldigt stor makt över alla som använder sig av tjänsten.

Självkörande fordon är ett fenomen som hittills mest studerats ur ett tekniskt eller ekonomiskt perspektiv, men det jag vill uppmärksamma här är att det handlar om något mycket större och därför även bör studeras ur ett juridiskt, politiskt, sociologiskt och filosofiskt perspektiv. Gör vi det ökar vi våra möjligheter att faktiskt välja vår framtid snarare än att vi blir ofrivilligt styrda av den teknologiska utvecklingen.

Det här är en längre version av en text publicerad i Carnegies tidskrift Insikt, sommaren 2018.

Här kan du se Gustafs föreläsning "Ethical, legal, and political implications of self-driving vehicles". Vill du veta mer om utvecklingen av självkörande fordon? I oktobernumret av vårt nyhetsbrev Framtider intervjuas flera forskare om fenomenet, prenumerera här om du inte redan gör det!