Urban Inequality and Political Recruitment

Gunnar Myrberg, Per Strömblad 2012

Urban Studies, DOI: 10.1177/0042098012458549

I denna artikel studerar vi  uppmaningar till vanliga medborgare att engagera sig i politiska aktiviteter. Det kan gälla förfrågningar om att gå med i demonstrationer, skriva på upprop, eller delta i konsumentbojkotter, men det kan också gälla ansträngningar som företrädare för politiska partier gör i syfte att värva nya medlemmar. Tidigare forskning har visat att sådana vardagliga försök till ”politisk rekrytering” inte sker slumpmässigt. I likhet med vad som gäller för skillnader i politisk aktivitetsgrad i stort påverkas utfallet av samhällets statusskillnader.
Vi visar att fördelningen av riktade uppmaningar om att engagera sig politiskt inte endast avgörs av egenskaper på individnivå (såsom kön, nationellt ursprung och utbildningsnivå), utan också av resursnivån i det område man bor. Socioekonomiska skillnader mellan olika stadsdelar påverkar sannolikheten att få förfrågningar om att delta i politiska aktiviteter. I bostadsområden präglade av arbetslöshet och bidragsberoende är chansen att bli politiskt rekryterad väsentligt lägre än i andra områden, oberoende av vilka egenskaper en given individ i övrigt har. Vår slutsats är att den urbana ojämlikhet som segregationen representerar systematiskt påverkar sammansättningen av de nätverk inom vilka politisk rekrytering sker. Därmed försämras också förutsättningarna för politisk jämlikhet i samhället som helhet.

En tidigare version av artikeln finns också tillgänglig som Working Paper.

Urban Studies, DOI: 10.1177/0042098012458549

I denna artikel studerar vi  uppmaningar till vanliga medborgare att engagera sig i politiska aktiviteter. Det kan gälla förfrågningar om att gå med i demonstrationer, skriva på upprop, eller delta i konsumentbojkotter, men det kan också gälla ansträngningar som företrädare för politiska partier gör i syfte att värva nya medlemmar. Tidigare forskning har visat att sådana vardagliga försök till ”politisk rekrytering” inte sker slumpmässigt. I likhet med vad som gäller för skillnader i politisk aktivitetsgrad i stort påverkas utfallet av samhällets statusskillnader.
Vi visar att fördelningen av riktade uppmaningar om att engagera sig politiskt inte endast avgörs av egenskaper på individnivå (såsom kön, nationellt ursprung och utbildningsnivå), utan också av resursnivån i det område man bor. Socioekonomiska skillnader mellan olika stadsdelar påverkar sannolikheten att få förfrågningar om att delta i politiska aktiviteter. I bostadsområden präglade av arbetslöshet och bidragsberoende är chansen att bli politiskt rekryterad väsentligt lägre än i andra områden, oberoende av vilka egenskaper en given individ i övrigt har. Vår slutsats är att den urbana ojämlikhet som segregationen representerar systematiskt påverkar sammansättningen av de nätverk inom vilka politisk rekrytering sker. Därmed försämras också förutsättningarna för politisk jämlikhet i samhället som helhet.

En tidigare version av artikeln finns också tillgänglig som Working Paper.