Replik till Torbjörn Tännsjö

Berndt Rasmussen, Katharina | 2015

Replik till Torbjörn Tännsjö: "Varför enfrågepartier ställer till det" Tidskrift för politisk filosofi, 2015:1, 45-54.

Den 3 december 2014 kastades Sverige in i en regeringskris. I riksdagens budgetomröstning hade Alliansens budgetförslag först vunnit över Sverigedemokraternas förslag, och i andra omgången även över Vänsterblockets, d.v.s. regeringens och Vänsterpartiets förslag. Därmed stod det fast att regeringen skulle behöva administrera oppositionens budget under nästkommande år. 
Torbjörn Tännsjö beskriver denna situation som ett utfall av att ett enfrågeparti, SD, deltog. Han menar att enfrågepartier kan ställa till med problem när deras förslag inte kan inordnas i t.ex. en höger-vänster-dimension, inom vilken allas preferenser är »single-peaked». I ett sådant läge kan nämligen cykliska majoriteter uppstå. Då avgörs omröstningens utfall helt av propositionsordningen, d.v.s. i vilken ordning alternativen ställs mot varandra enligt gällande omröstningsregel. Detta öppnar också upp för taktikröstning, t. ex. så som Tännsjö beskriver (s. 30). Han menar alltså att det politiska läget som ledde till regeringskrisen kan analyseras i ljuset av ett antal välkända problem inom demokratiforskningen.
 

Katharina Berndt Rasmussens replik till Torbjörn Tännsjös analys kan laddas ner som pdf-fil.

 

 

Replik till Torbjörn Tännsjö: "Varför enfrågepartier ställer till det" Tidskrift för politisk filosofi, 2015:1, 45-54.

Den 3 december 2014 kastades Sverige in i en regeringskris. I riksdagens budgetomröstning hade Alliansens budgetförslag först vunnit över Sverigedemokraternas förslag, och i andra omgången även över Vänsterblockets, d.v.s. regeringens och Vänsterpartiets förslag. Därmed stod det fast att regeringen skulle behöva administrera oppositionens budget under nästkommande år. 
Torbjörn Tännsjö beskriver denna situation som ett utfall av att ett enfrågeparti, SD, deltog. Han menar att enfrågepartier kan ställa till med problem när deras förslag inte kan inordnas i t.ex. en höger-vänster-dimension, inom vilken allas preferenser är »single-peaked». I ett sådant läge kan nämligen cykliska majoriteter uppstå. Då avgörs omröstningens utfall helt av propositionsordningen, d.v.s. i vilken ordning alternativen ställs mot varandra enligt gällande omröstningsregel. Detta öppnar också upp för taktikröstning, t. ex. så som Tännsjö beskriver (s. 30). Han menar alltså att det politiska läget som ledde till regeringskrisen kan analyseras i ljuset av ett antal välkända problem inom demokratiforskningen.
 

Katharina Berndt Rasmussens replik till Torbjörn Tännsjös analys kan laddas ner som pdf-fil.