Politik som organiserad kamp – nya spelare och nya spelregler i Sverige

Svallfors, Stefan | 2014

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 3, s. 39–64, 2014. doi: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.2

Stefan Svallfors artikel utgår från Jacob Hacker och Paul Piersons iakttagelse, i deras Winner-take-all politics (2010), att politik först och främst är organisation, närmare bestämt ”organiserad kamp”. Perspektivet betyder att vi, för att förstå politikens utfall, måste studera hur den är organiserad i ett längre perspektiv – av vem och med vilka resurser? Svallfors visar att den svenska organiserade politiken har förändrats i grunden under de senaste årtiondena, en utveckling som inte har fått den uppmärksamhet den förtjänar. Det handlar bland annat om nedmonteringen av den korporativistiska ordningen, ett förändrat ramverk för ekonomiskt-politiskt beslutsfattande, en mer ojämlik inkomstfördelning, försvagade politiska partier och förändringar i partiernas sociala bas, ett minskat inflytande för fackföreningarna, framväxten av en ny grupp professionella politiska aktörer, ett större behov av att bedriva politiskt arbete på flera nivåer samt en starkare koppling mellan politik och medier. I artikeln diskuterar Svallfors hur denna utveckling har påverkat dagens politiska landskap och lett till en för Sverige ny form av elitdrivet ”politikskapande”.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 3, s. 39–64, 2014. doi: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.2

Stefan Svallfors artikel utgår från Jacob Hacker och Paul Piersons iakttagelse, i deras Winner-take-all politics (2010), att politik först och främst är organisation, närmare bestämt ”organiserad kamp”. Perspektivet betyder att vi, för att förstå politikens utfall, måste studera hur den är organiserad i ett längre perspektiv – av vem och med vilka resurser? Svallfors visar att den svenska organiserade politiken har förändrats i grunden under de senaste årtiondena, en utveckling som inte har fått den uppmärksamhet den förtjänar. Det handlar bland annat om nedmonteringen av den korporativistiska ordningen, ett förändrat ramverk för ekonomiskt-politiskt beslutsfattande, en mer ojämlik inkomstfördelning, försvagade politiska partier och förändringar i partiernas sociala bas, ett minskat inflytande för fackföreningarna, framväxten av en ny grupp professionella politiska aktörer, ett större behov av att bedriva politiskt arbete på flera nivåer samt en starkare koppling mellan politik och medier. I artikeln diskuterar Svallfors hur denna utveckling har påverkat dagens politiska landskap och lett till en för Sverige ny form av elitdrivet ”politikskapande”.