Intresset för framtiden och försöken att förutsäga vad som ska hända kan spåras långt tillbaka genom historien – från oraklet i Delfi, via 1800-talets utopister, fram till dagens systematiska framtidsstudier. De första ansatserna till mer systematiska studier om framtiden gjordes inom det amerikanska försvaret vid tiden för andra världskriget. Det var dock 1960- och 1970-talens politiska, sociala och tekniska omvälvningar som påtagligt ökade intresset för framtidsstudier. Vid denna tid etablerades särskilda institut för framtidsstudier i många länder, bland annat i Sverige där Sekretariatet för framtidsstudier (föregångare till Institutet för Framtidsstudier) inrättades i början av 1970-talet.
Institutet för Framtidsstudier har alltid betonat betydelsen av vetenskaplig forskning och av att ha en nära koppling till universitet och andra forskningsintensiva miljöer. För att kunna säga något om framtiden måste vi kunna formulera med betydande skärpa hur de framtidsrelevanta processerna fungerar och detta kräver att framtidsforskningen håller sig à jour med de senaste landvinningarna inom samhällsvetenskapen. Under senare år har exempelvis tillgången till storskaliga databaser och möjligheten att utnyttja datorer för att simulera möjliga framtidsscenarier förbättrats betydligt och detta har stor betydelse för hur vi bedriver vår forskning.
Skriv ut