Att lämna våldsbejakande extremism
Varje år söker sig framför allt unga människor till olika typer av våldsbejakande extremistiska miljöer, som vit makt-miljöer, islamistiska miljöer och antifascistiska grupper. Skälen till varför man går med varierar men har ofta med gemenskap och ideologi att göra. De flesta går dock förr eller senare ur - en process som beskrivs i en ny forskningsrapport av Christoffer Carlsson.
Politisk extremism är tämligen ovanligt i Sverige och våldsbejakande politisk extremism är ännu ovanligare. Men eftersom de personer som finns i dessa miljöer kan utgöra ett hot mot andra finns det anledning att uppmärksamma fenomenet och försöka motverka att det får fäste i samhället. Av den anledningen tillsatte regeringen 2014 Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism som fick uppdraget att stärka och stödja lokal samverkan i syfte att förebygga våldsbejakande extremism.
Ett sätt att motverka våldsbejakande extremism är att hjälpa de som befinner sig i dessa miljöer att lämna dem. I rapporten Att lämna våldsbejakande extremism. En kunskapsöversikt, presenterar kriminologen Christoffer Carlsson den kunskap som hittills har samlats in på ämnet.
Trots att miljöerna är sinsemellan olika på flera punkter, kan man se att utträdet ur dem alla förutsätter ungefär samma saker. Det handlar om att kunna ersätta sitt engagemang i en miljö med något annat, i form av till exempel sociala relationer eller ekonomiska resurser.
Rapporten kommer att presenteras på ett seminarium i Visby under politikerveckan 2016, torsdag den 6 juli.
Här kan du ladda ner eller skicka efter rapporten
