Tidigare studier baserade på experiment visar tydligt att arbetsgivare är ovilliga att anställa arbetssökande med ”utländska” namn jämfört med arbetssökande med “svenska” namn, trots att de sökande har identiska meriter. Dessa resultat är dock baserade på genomsnitt av många olika typer av jobb med sinsemellan mycket olika egenskaper. När uppdelningar på yrkesnivå ändå gjorts så tycks det finnas en variation, exempelvis verkar diskrimineringen vara mindre påtaglig i yrken som lärare, sjuksköterska och dataspecialist, men dessa resultat är osäkra i och med att de är baserade på få observationer.
Det här projektets syfte är
- att undersöka om arbetsgivares diskriminering efter etnicitet varierar mellan olika segment på arbetsmarknaden och
- att utforska ett antal möjliga mekanismer bakom sådan variation.
En kartläggning av de skillnader i diskriminering som sannolikt förekommer visar inte bara under vilka omständigheter diskriminering äger rum utan kan också generera kunskap kring vilka mekanismer som ligger bakom diskrimineringen.
Vi kommer också att undersöka om mönstren i diskrimineringen skiljer sig mellan könen. Tidigare studier visar att etnicitet och kön interagerar så att graden av diskriminering inom vissa etniska grupper varierar med kön, sannolikt som en följd av att majoritetens kulturella föreställningar är olika för män och kvinnor inom bestämda etniska grupper.
För att studera de frågor som står i fokus för det här projektet använder vi oss av en experimentell design (s.k. korrespondenstest), där ansökningar från fiktiva individer, med etnicitet tilldelat slumpmässigt, skickas till riktiga utannonserade jobb på arbetsmarknaden.
Positiva svar från arbetsgivare, s.k. ”callbacks”, jämförs sedan mellan olika grupper, där skillnader kan tolkas som diskriminering. För att uppnå ett tillräckligt antal fall så att yrkes-, bransch- och sektor-specifika analyser av arbetsgivares respons på ansökningarna blir möjliga, samlar vi tre datamaterial med totalt ca 7 100 jobbansökningar. Ansökningarna görs för ett relativt stort antal yrken, nära tjugo, och datamaterialet ger därför en god bild av förhållandena på den svenska arbetsmarknaden i stort. Yrkena varierar också efter egenskaper som är centrala för projektet.
Vi kommer att utforska underliggande mekanismer genom att relatera heterogenitet i diskriminering till följande egenskaper hos jobben: efterfrågan på arbetskraft, demografisk (t.ex. etnisk och könsmässig) sammansättning och kvalifikationskrav.
Resultaten från projektet är i hög grad relevanta för kunskap om diskriminering och mekanismer bakom skillnader i sysselsättning mellan personer med utländsk bakgrund och personer med infödd bakgrund. Resultaten kommer även bidra med kunskap kring orsaker bakom etnisk segregering på arbetsmarknaden.
