Framtida generationer
Det vi gör eller inte gör idag, kan påverka människor som ännu inte är födda. Är det något vi bör bry oss om? Vill vi göra livet så bra som möjligt bara för oss, eller även för våra barn och barnbarn?

Vi som lever idag har stor makt att forma kommande generationers liv och förutsättningar genom de beslut vi fattar under vår livstid. Om vi tar den förmågan på allvar bör vi fundera på vad det innebär moraliskt – bör vi ta hänsyn till människor som ännu inte finns och i så fall på vilket sätt?

En stor del av den forskning som bedrivs på det här området är filosofisk. Den handlar om att utveckla teorier om moral och rättvisa så att de omfattar beslut som påverkar både antalet människor och vilka människor som kan finnas i framtiden på ett sätt som känns acceptabelt för oss. Men teorierna utvecklas för att vi ska kunna använda dem i faktiska beslut som kan få konsekvenser långt fram i tiden. Det kan t.ex. handla om beslut som gäller vår påverkan på klimat och närmiljö, om utvecklingen av teknologier och mediciner, eller om vilken typ av forskning vi bör lägga mest resurser på.

Frågan om hur våra beslut påverkar framtida generationer är närvarande i alla forskningsteman som institutet ägnar sig åt idag. Vare sig det handlar om bedömningen av risker med teknologiutveckling, stävjandet av våld, diskriminering och ojämlikhet, eller hur politiska beslut bäst bör fattas – finns det långa tidsperspektivet med. Vad får våra beslut för konsekvenser i det långa loppet?

Forskare

Folke Tersman
Lärostolsprofessor i praktisk filosofi
Göran Duus-Otterström
Docent i statsvetenskap
Gustaf Arrhenius
VD och Professor i praktisk filosofi
Julia Mosquera
Fil. dr. i filosofi (inom kort)
Karim Jebari
Fil. dr. i filosofi.
Krister Bykvist
Professor i praktisk filosofi.
Timothy Campbell
Fil. dr. i filosofi
Visa fler publikationer Gå till IF Play